KD-förslaget, som presenterats i en motion i riksdagen, går ut på att reavinstskatten på 22 procent av vinsten i bostadsaffärer sänks med 2 procentenheter per år från och med det att ägaren haft bostaden i fem år. Efter 16 år skulle sänkningarna ge en reavinstskatt på noll.
— Det har fått en enorm respons, säger Ebba Busch i en intervju inför KD:s riksting i Linköping i helgen.
Missa inget viktigt, följ oss på Google— Vi måste öka rörligheten på den svenska bostadsmarknaden, tillägger hon.
”Det är inte småpotatis”
KD räknar med att skattesänkningen skulle kosta 12-15 miljarder per år i förlorade intäkter för staten.
— Det är inte småpotatis. Men trögrörligheten på den svenska bostadsmarknaden är ju inte heller någon liten fråga. Det får enorma konsekvenser för barnfamiljer som vill komma in i villasegmentet, säger Busch.
Om Tidöpartierna – M, KD, L och SD – vinner valet 2026 vill Busch gärna se förslaget i ett nytt Tidöavtal.
— Det får vi ta i regeringsförhandlingarna då.
För Busch ser ökad rörlighet på bostadsmarknaden som en valfråga – vid sidan av “ordning och reda i migrationen, energi och brottsbekämpning”, samt KD-förslag som att lägga ned regionerna och satsa mer på vården.
— Räkna med att vi kommer att driva detta vidare.
Reavinstskatt på bostäder är något som Villaägarnas riksförbund i många år har brännmärkt som en ”flyttskatt”, som skapar inlåsningseffekter. Men bland ekonomer är meningarna delade.
- Reavinster på bostäder bör beskattas. Men hur högt vi beskattar dem kan diskuteras, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning (IFN).
Udda modell
Han ser olika skattesatser beroende på innehavstiden som en udda modell jämfört med andra länder:
— Det bidrar nog inte positivt till bostadsmarknaden.
När det gäller trögheten på bostadsmarknaden ser Waldenström hyresregleringen som det största problemet, särskilt i storstäder.
Docent Bo Söderberg, KTH, är inne på samma spår:
— Frågan är om detta löser några stora problem. Det är högst tveksamt, säger han om KD-förslaget.
— Alla stora institutioner på bostadsmarknaden kan ifrågasättas. De bör ses över. Fast det är något annat än en enskild procentsats i skatt.
Han efterlyser ett ”hållbart system” med subventionerade bostäder till de allra svagaste hushållen och reformer av hyresregleringen, tomträttssystemet, plan- och bygglagen, det kommunala planmonopolet samt bostadsrättslagen.
