Konflikten i Mellanöstern eskalerade rejält under lördagen. Detta då USA och Israel i en gemensam attack riktat sig mot Iran och landets högsta ledare, ayatolla Ali Khamenei, som avled i attackerna.
USA:s president Donald Trump sa under måndagen i ett tal som publicerades på Truth Social att anfallen mot Iran kan pågå i flera veckor till.
– Vi antog att det skulle ta fyra veckor eller så. Oavsett hur stark vår insats är så är Iran ett stort land, det kommer att ta fyra veckor.
Han redogjorde också för resultatet man dittills uppnått inte alls var förvånande utifrån vad man sett framför sig.
– Jag tycker det går som planerat. Vi har slagit till mot hela deras ledarskap, mycket mer än vi hade trott.
Konflikten mellan USA och Iran: Detta har hänt
- Den 28 februari attackerades Iran av USA och Israel i vad den amerikanske presidenten, Donald Trump, kallade "en omfattande stridsoperation".
- Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei har dödats i attackerna och likaså landets försvarsminister Aziz Nasirzadeh och arméchef Abdolrahim Mousavi.
- Iran har svarat med flera motangrepp mot Israel, men också mot mål i Förenade Arabemiraten, Qatar, Kuwait och Saudiarabien.
- Ledare i flera USA-allierade länder, däribland Storbritannien och Frankrike, har kallat Irans angrepp kring Persiska viken "urskillningslösa och oproportionerliga".
- Den Iranstödda shiamilisen Hizbollah har gett sig in i konflikten och har utfört raketbeskjutning från Libanon mot mål i Israel.
Hormuzsundet blockeras av Iran
Den pågående konflikten kan få stora konsekvenser för världsekonomin. Under måndagskvällen kom flera uppgifter från statskontrollerade iranska medier som redogjorde för att Hormuzsundet är stängt. Alla fartyg som försöker passera kommer sättas i brand, har en befälhavare från Irans revolutionsgarde uppgett.
Varför är då Hormuzsundet så viktigt? Jo, det är en av världens allra mest trafikerade farleder för energi. Homrmuzsundet står för exporten av omkring 20 procent av oljan som konsumeras globalt, enligt Dagens Industri.
.jpg)
Tre riskfaktorer mot svensk ekonomi
En blockad av sundet kan med andra ord få rejäla konsekvenser för ekonomin globalt, inte minst när det gäller olje- och drivmedelspriserna. Konflikten kommer med andra ord slå hårt även mot svenskarnas plånböcker.
I en intervju med Expressen pekar Sveriges statsminister Ulf Kristersson ut tre områden som är i riskzonen inom den svenska ekonomin.
– Det finns uppenbar risk att energipriserna sticker uppåt ännu mer, det finns risk för inflation, det finns risk för handelsstörningar, säger han.
Men finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar att svensk ekonomi har goda förutsättningar för att hantera snabba svängningar.
– Vi har möjlighet att göra mer än de flesta andra länder om det krävs. Det handlar om det elstöd som vi har i budgeten och som vi kan behöva justera, men vi har också starka finanser att stötta företag, familjer och seniorer om det blir tuffare.





