Regeringen har sedan tidigare tagit fram förslag, som just nu är på remiss, som går ut på att man vill föreslå lättnader i amorteringskraven.
Förslaget som lagts fram innebär att man vill förändra de nuvarande amorteringskraven och bolånetaket. Om regeringen får som de vill skulle det skärpta amorteringskravet tas bort och taket för bolån höjas från 85 till 90 procent.
De stora förändringarna har föreslagits träda i kraft den 1 april 2026. Och alla som har bolån kan således se framför sig stora förändringar i privatekonomin – om förslaget klubbas igenom.
Så stor sannolikhet är det att amorteringskravet slopas
För att reda ut mer exakt hur detta skulle komma att påverka svenskarnas privatekonomi har Nyheter24 pratat med privatekonomen Stefan Westerberg. Han menar att det, trots att inget är bestämt ännu, är stor chans att förslagen kommer träda i kraft.
– Sannolikheten är relativt hög, eftersom regeringen tydligt markerat att de vill lätta på amorteringskraven. Förslaget är på remiss, vilket innebär att det inte är kassaskåpssäkert och att små ändringar kan ske beroende på ”om” och ”vad” remissvaren säger. Men i stort bör man ställa in sig på att de nya reglerna träder i kraft våren 2026.
Vilka skulle vara vinnarna om amorteringskravet lättas?
– De lättare bolånereglerna sänker trösklarna in till bostadsmarknaden och rörligheten på den. Det är till gagns för alla, men särskilt förstagångsköparna som vanligtvis har problem att klara bankernas kalkyler samt få ihop pengar till kontantinsatsen, säger Westerberg till Nyheter24 och tillägger:
– Därtill innebär de nya reglerna att hushåll kan frigöra mer pengar till annat som exempelvis renoveringar eller mer tillgängligt sparande. I ett större perspektiv är även bostadsbyggarbolag och mäklare vinnare i och med att efterfrågan och rörligheten ökar med de föreslagna reglerna.
MISSA INTE: Pensionär lurade till sig 109 000 kronor
Kravet på kontantinsats kan sänkas med 150 000 kronor
Om, och i så fall när, bolånetaket höjs till 90 procent kommer det märkas tydligt hos de som ska betala en kontantinsats. För vissa kan det nämligen skilja 150 000 kronor.
– En ung vuxen som har 36 000 kronor i månadslön och avser köpa en lägenhet på tre miljoner kronor måste med dagens regler få ihop 450 000 kronor till kontantinsats. Med de nya reglerna sänks kontantinsatsen till 300 000 kronor.
Varnar för riskerna: "Högre skuldsättning ökar"
Trots att förslaget om lättare amorteringskrav och höjt bolånetaket kan låna positivt så vill Westerberg också lyfta ett varningens finger för de risker som de eventuella förändringarna också man medföra.
– Lättare amorteringskrav lär driva upp bostadspriserna, vilket kommer öka hushållens skuldsättning. Den risken är större i storstäder. En högre skuldsättning ökar sårbarheten i ens privatekonomi om räntor stiger snabbt och mycket samt om man skulle bli arbetslös och inte har a-kassa med inkomstförstärkning, säger han och tillägger avslutningsvis:
– Därtill kan en lägre kontantinsats bli problematisk om priserna sjunker som minskar ens egna kapital. Då kan det bli svårt att flytta, vilket såklart är önskvärt om man skulle behöva separera.
