Det svenska skattesystemet är uppbyggt på så sätt att all inkomst beskattas, och den som tjänar mer betalar mer i skatt.
Den 1 september presenterade regeringen förslaget om att sänka skatterna i kommunsektorn med hjälp av en så kallad ”skattebroms”.
– Det är stora skillnader på skattenivåer i landets kommuner och regioner. Vi behöver en bättre analys av hur staten kan använda skattebromsar eller skattesänkningspremier för bland annat ökad effektivitet. Kommuners och regioners verksamhet är en stor del av landets ekonomi. Det påverkar också enskildas ekonomi och regeringen vill motverka höga och ökande skatter, sa civilminister Erik Slottner då.
Skatterna har ökat de senaste 25 åren
Svenskt Näringsliv hänvisar till kommunerna och regionernas stigande skatter de senaste 25 åren och vill nu gå åt motsatt håll och bromsa skatten.
Kommunerna och regionerna i landet är de som bestämmer vilken skattesats som gäller. 2025 uppgår den genomsnittliga kommun- och regionskatten till 32,41 procent, uppger Svenskt Näringsliv men betonar också att skillnaderna är stora. Mellan kommunerna skiljer sig skattesatsen 7,2 procentenheter och mellan regionerna 1,55 procentenheter.
I en intervju med Svenskt Näringsliv redogör nationalekonomen Johan Lidefelt att det är hög tid för regeringen att agera på det han menar är ett systemfel.
– Kommunalskatten har ökat trendmässigt i 25 år och då särskilt regionernas skattesatser. Men när skatten blir för hög påverkar det både drivkrafterna att arbeta och därmed riskerar det drabba att sysselsättningen negativt, samt lönsamheten i att driva företag.
Skattebroms kan införas för att komma åt "systemfelet"
Att kommunerna och regionerna är de som höjer skatten, men inte bär kostnaderna för beslutet, är det han menar resulterar i systemfelet.
– Om höjda kommunalskatter leder till minskad sysselsättning eller skadar företagandet är det staten som står för en del av notan. Det i form av ökade bidragsutgifter och minskade arbetsgivaravgifter och bolagsskatter. Därmed bär inte kommunerna och regionerna de fulla samhällsekonomiska konsekvenserna av att höja skatterna, säger han och tillägger:
– En skattebroms innebär inte att kommuner hindras från att höja skatten, men den förändrar incitamenten och gör det mindre attraktivt att fatta sådana beslut, fortsätter han. Det är ett sätt att komma åt dagens systemfel, säger Lidefelt till Svenskt Näringsliv.
I regeringens utredning kommer man även analysera den potentiella möjligheten till att införa en skattesänkningspremie där de kommuner som sänker skatten får en ekonomisk belöning från statligt håll.
