Många är de svenskar som har lån. Det kan röra sig om allt ifrån bolån, billån eller till och med studielån.
Synonymt för lånen är att du ofta följer en betalningsplan. För de som har lån att betala tillbaka till CSN kommer alltid ett årsbesked i början av varje kalenderår. Summan som framgår i ditt årsbesked är det som ska betalas tillbaka till myndigheten under de tolv kommande månaderna. Men trots att du följer betalplanen kanske du någon gång har känt att skulden minskar i en orimligt låg takt? I så fall är du inte ensam. Något som alltid påverkar skuldens storlek är dock räntan, som för CSN-lån ökat markant de senaste åren.
2022 låg räntan på 0,00 procent. 2025 ligger den på 1,98 procent.
Så har räntan på studielånet förändrats över tid
2010: 2,4 procent
2011: 1,9 procent
2012: 1,2 procent
2013: 1,3 procent
2014: 1,2 procent
2015: 1,0 procent
2016: 0,6 procent
2017: 0,34 procent
2018: 0,13 procent
2019: 0,16 procent
2020: 0,16 procent
2021: 0,5 procent
2022: 0,0 procent
2023: 0,59 procent
2024: 1,35 procent
2025: 1,981 procent
Källa: CSN
Därför minskar skulden på ditt lån så långsamt
Nyheter24 har varit i kontakt med Patric Peippo, utredare på Rättsavdelningen hos CSN, för att ta reda på varför skulden minskar så lite trots att man följer avbetalningsplanen. Och det visar sig att inte bara räntan styr detta.
”Till skillnad från exempelvis huslån, där kapitalskulden betalas av med ett fast belopp och räntan löper parallelt, är studielån ett så kallat modifierat annuitetslån. Det innebär att återbetalningen av kapitalet är lägre i början av återbetalningstiden och ökar successivt därefter. Det är reglerat i studiestödslagen hur årsbeloppet ska räknas ut”, skriver Peippo i ett mejl.
Han redogör sedan för att årsbeloppet beräknas för varje år med hänsyn till:
- Skuldens storlek vid början av året
- Räntan för kalenderåret
- Den återstående återbetalningstiden
- Uppräkningstal om två procent
Så påverkar räntan ditt lån
Skulle det vara så att räntan är oförändrad från ett år till ett annat ska årsbeloppet istället räknas upp med två procent, motsvarande inflationsmålet, redogör han för.
”Om räntan förändras kan det kommande årsbeloppet antingen bli något högre eller något lägre än två procent”.
Men hur stor del av årsbeloppet går då till ränta respektive amortering av lånet?
”Hur stor andel av betalningarna mot årsbeloppet som räknas av mot ränta respektive kapitalskuld beror ytterst på skuldstorlek och räntesats för året. Varje inbetalning räknas av mot upplupen ränta före kapitalbeloppet. Räntan är en så kallad dag-för-dag-ränta vilket innebär att varje inbetalning påverkar lånets storlek och därmed räntan eftersom man vid varje ränteberäkningsdag tittar på den aktuella skulden”, uppger han.
Exempel: Då räknas 4 302 kronor av mot räntan på lånet
Patric Peippo delar även med sig av ett exempel på hur dina inbetalningar i förhållande till storlek på lånet kan förändras under ett år.
”Om du har en skuld på 217 158 kronor den 1 januari 2025 och räntan är 1,981 procent tillkommer det 4 302 kronor i ränta under året. Årsbeloppet skulle i exemplet uppgå till 13 998 kronor. Det innebär att 4 302 kronor skulle räknas av mot upplupen ränta och 9 696 kronor mot kapitalskulden”.
Han betonar dock att räkneexemplet är något förenklat och att det i verkligheten snarare kan tillkomma en något mindre ränta än 4 302 kronor. Det eftersom att kapitalskulden minskar vid varje inbetalning du gör under året, vilket i sin tur gör att mindre ränta tillkommer.
.jpg)
