I den granskade studien, utförd av Frankrikes myndighet för livsmedels- och miljösäkerhet, analyserades innehållet i olika drycker såsom öl, vin, vatten och läsk förpackade i plast, glas, metall och kartong.
Samtliga innehöll mikroplaster, men glasflaskor stod ut med de högsta nivåerna, rapporterar The Guardian.
Forskarna kopplar det till metallkapsylernas ytbehandling. Färgen som används på utsidan av metallkapsyler innehåller polyesterbaserade material som lätt släpper ifrån sig mikroskopiska plastpartiklar.
Färgens avslöjade problemet
– Kapsylerna misstänktes vara den främsta källan till kontaminering, eftersom majoriteten av partiklarna vi hittade matchade färgen och sammansättningen på kapsylernas ytbeläggning, förklarar en av forskarna bakom studien till The Guardian.
Partiklarna uppstår sannolikt när kapsylerna skaver mot varandra under förvaring och transport. När de sedan skruvas fast på flaskorna, hamnar små mängder plast i drycken.
Möjliga lösningar – men svårt i stor skala
Forskarna upptäckte att man i laboratoriemiljö kunde minska plastfragmenten genom att skölja och torka kapsylerna innan användning. Men att införa det i industriell skala är inte helt enkelt.
Samtidigt påpekade studien att vissa mikroplaster kan komma från andra delar av produktionen, eller från själva drycken. Exakt vilka hälsorisker dessa partiklar innebär är fortfarande oklart, eftersom plastens egenskaper varierar och riskbedömningar saknas.
Vad kan konsumenter göra?
Mikroplaster har hittats i hela kroppen och kan ta sig förbi både hjärn- och moderkaksbarriärer. De kopplas till bland annat hormonstörningar, cancer och hjärtproblem. Trots detta är konsumentens möjligheter att skydda sig begränsade.
Men forskarna tycker ändå inte att vi har anledning att oroa oss för mikroplaster just nu.
– Vi bör undersöka sådana saker, men man ska inte bli paranoid, säger forskaren Alexandre Dehaut, till The Guardian.
