Är ditt barn petig med maten? Det kan vara tecken på något allvarligt

Många föräldrar känner sig frustrerade över barns obegripliga "petighet" med maten. För de flesta är det en helt vanlig fas som går över i 5–6-årsåldern. 

Men det kan också vara tecken på en ätstörning, närmare bestämt selektiv ätstörning (SÄ). Den går också under benämningen undvikande- eller restriktiv ätstörning och förkortas ARFID på engelska.

Tidiga tecken

En person som har selektiv ätstörning visar tecken på det tidigt i livet, ibland så tidigt som under det första levnadsåret.

Den som lider av ätstörningen har ofta ett extremt begränsat utbud av saker som känns okej att äta. Det kan röra sig om bara 10 till 15 olika livsmedel.

Främst hos barn

Ätstörningen förekommer främst hos barn, men finns hos personer i alla åldrar. Det som skiljer den här typen av ätstörning från övriga ätstörningar, är att den inte går ut på en vilja att kontrollera vikten eller kroppsformen.

Istället handlar det om att barnet har en väldigt stark motvilja att stoppa saker i munnen som luktar eller smakar konstigt eller känns äckliga och motbjudande.

I vissa fall kan det också vara en specifik färg som väcker obehag, eller om maten har fel temperatur eller struktur.

Kolhydrater

Av någon anledning föredrar de flesta selektiva ätare gärna mat som innehåller mycket kolhydrater, som pasta, vitt bröd och pommes frites.

Mat som är krispig, salt och fet går oftast hem, medan kladdiga och blöta saker som grytor, såser och soppor ratas helt.

Förutsägbarhet

En person som lider av SÄ vill framför allt att maten ska vara förutsägbar. Ett överraskningsmoment i munnen kan leda till kväljningar eller till och med kräkningar.

Föräldrar till barn med SÄ får ofta höra att barnet bara är kräset eller kanske till och med manipulativt och att den enda lösningen är att ställa krav och inte bara servera sånt som barnet tycker om hela tiden.

Tips

Men så fungerar det alltså inte. Ett barn med selektiv ätstörning svälter hellre än äter saker som framkallar ångest.

Så här borde du agera:

1. Pressa inte ditt barn

Att bråka, tjata och tvinga ditt barn riskerar bara att skapa ännu mer ångest och göra saken värre på sikt. Barnets inställning till maten är fobisk och då biter inga intellektuella argument.

2. Det är inte ditt fel

Skuldbelägg inte dig själv som förälder. Det är inte ditt fel att barnet har en selektiv ätstörning. Försök istället göra det bästa för att underlätta och skapa en trygg miljö kring måltiderna.

3. Försök sluta oroa dig

Ett barn som bara äter ett fåtal maträtter som mestadels består av skräp kan göra vilken förälder som helst orolig. Men så länge ditt barn följer en normal vikt- och tillväxtkurva är det bra om du försöker slappna av.

Pasta brukar vara en favorit hos barn med selektiv ätstörning. Bildkälla: Pixabay

4. Utbilda andra i barnets närhet

Prata med personalen i skolan och förskolan. Förklara vad selektiv ätstörning är och hur det yttrar sig för just ditt barn. Understryk att det är en fobi och inget annat. Var också noga med att poängtera att absolut ingen får tjata på barnet eller pressa det att äta mot sin vilja.

5. Visa respekt

Lägg inte saker på barnets tallrik som du vet skapar obehag. Det är inte barnets fel att det har en ätstörning. Se till att det alltid finns något på bordet som barnet uppskattar och klarar av att äta. Om barnet äter är det bra, om inte så gör ingen stor grej av det. Att skuldbelägga göra inte saken bättre.

Gör helt enkelt måltiden till en rolig och kravlös del av vardagen och servera det barnet kan äta, även om andra misstycker.

Här kan du läsa mer om diagnosen selektiv ätstörning och hur du som förälder kan handskas med det på bästa sätt. Tveka inte heller att kontakta Vårdguiden eller din vårdcentral om du är orolig eller behöver stöd.

Här berättar Bianca Wahlgren Ingrosso öppet om sin bulimi. En annan mindre känd form av ätstörning är ortorexi, vilket du kan läsa mer om här.

Glöm inte att ladda ner vår app för att få full koll på omvärlden – både från Google Play och App Store.