Ta hjälp av naturen – så bekämpar du skadedjur
Bladlöss i rabatt och mask i äpplen?När trädgård och odlingslådor invaderas av allehanda ohyra, svamp och kryp är det lätt att börja snegla på kemikaliska lösningar.Men det finns enklare sätt.Ta hjälp från naturen, säger Jan Fleming Jensen på Kiviks Musteri.
Bladlöss: Vid angrepp ser man ofta att det flockas myror i träd och runt planta. Lössen kan orsaka skador på blad och frukt. Plocka bort lössen eller klipp bort skadade grenar. Det går även att plocka fram vattenslang och spola bort. Eller prova att blanda vatten och lite såpa i en sprayflaska.
Frostfjäril: Ger sig på lövträd i största allmänhet. Larverna äter blad och knoppanlag. Finns bakterier att köpa i handelsträdgården – alternativt kan man sätta upp limringar.
Fruktträdskräfta ger skrumpna grenar. Trivs med fukt och på fuktiga marker. Klipp bort skadade grenar. Är trädet mycket skadat är det bäst att ta bort det helt.
Äppelvecklare kan förekomma i fruktträd överlag. Den är från början en larv som blir till fjäril. Larven borrar gångar i äpplet. Kan bekämpas med feromoner som hängs ut på senvåren – dessa stör parningen.
Äppelskorv är en svampsjukdom som ger skador på frukt och blad. Ta reda på vilka sorter som är känsliga för skrov och undvik att plantera dessa. Klipp bort skadade partier i trädet och samla upp angripna löv som fallit till marken mycket noga.
Rönnbärsmal: Larverna gör slingrande gångar i äpplet. Lägger sina ägg på karten. Går att använda feromonfällor även här.
Lövvedsborren borrar sig in i trädet stam och lägger ägg. Resultatet blir en skadad stam och därmed kan trädets livskraft sina. Man fångar borren genom att exempelvis genom att gillra en fälla: Sätt en röd klisterskiva ovanför en burk med sprit.
Källa: Kiviks musteri
I handen har musteriets odlingschef en svart plastpåse med mjuk halm inuti. Ett tvestjärtshotell, förklarar Jan Fleming Jensen och knyter fast påsen i närmaste äppelträd i odlingarna i skånska Kivik.
— Sedan är det hål längst ner så man kan komma in om man är en tvestjärt. De gillar inte solljuset, så hela dagen sitter de i den här påsen, berättar han och konstaterar att tvestjärtarna därmed låter bli att skada äpplen på dagarna – ett annars vanligt fenomen i fruktodlingen.
— Så på natten kommer de ut och äter massor av bladlöss.
Två flugor i en smäll – ett skadedjur har därmed blivit nyttodjur.
Ta hand om hjälparna
Det handlar om att hitta balans, förklarar Jan Fleming Jensen medan han går längs med räta rader med hundratals äppelträd av Skånes landskapsäpple Aroma.
Gräset under träden är på sina ställen vildvuxet, även ogräset får ta plats. Oklippt och stökigt, kanske den med prydlig villaträdgård tycker.
Fel tänkt – om man frågar odlingschefen.
— Om man har biologisk mångfald i sin trädgård, då får man hjälp om man låter gräset växa lite högre. I den lite vildare vegetationen frodas nämligen naturens egna hjälpare – bladlusslukare som nyckelpigor, tvestjärtar och guldögonsländor.
Viktiga djur även för den vanliga odlaren, om man frågar Ulf Nilsson från Fritidsodlingens Riksorganisation.
— Har man en hårdklippt gräsmatta där man försöker odla grönsaker, där kan man få problem med skadeinsekter – för då har man inte lika många nyttoinsekter som kan äta upp skadeinsekter på plats.
Att ha det lite vildvuxet gynnar dessutom pollinerare som humlor och bin som då får tillgång till mer mat.
— Fler upptäcker att man inte behöver klippa gräsmattan en-två gånger i veckan, säger Ulf Nilsson och uppmuntrar till att "släppa upp gräsmattan och låta den blomma".
— Man får mycket mer insektsliv, mer rörelse och en mycket mer intressant trädgård.
"Det är manuellt arbete"
Men visst – en del kryp kan även bli ett problem i trädgård och odling. Här gäller det att ta det onda med det goda.
När nyttodjuren inte räcker till finns andra snällare knep än kemikalier att ta till. Myror, som gärna håller bladlöss i träd och växter som boskap, kan man få bort genom att hälla lite sockerlösning nere på marken.
Svampsjukdomar – ett gissel för de flesta som odlar oavsett skala, kan man försöka hålla nere genom att skapa luftighet och helt enkelt beskära sina fruktträd. Det fungerar till viss del mot den fruktade kräftan – en åkomma som är fruktodlarens kanske största skräck.
— Kräfta, den fungerar på samma sätt som cancer hos människan. Det kommer in i ledningsbanorna. Man kan skära bort det till viss del. Klipp av, säger Jan Fleming Jensen och bryter av en drabbad kvist med gulnande löv från ett äppelträd.
— Det är manuellt arbete.
För angripare i fruktträd som exempelvis äppelvecklare finns alltifrån klisterfällor till en slags doftmolekyler som förvirrar insekterna och stör deras parning.
— Vi använder feromoner. Det är plastmojänger som doftar av äppelvecklarhona, och så sätter man det i trädet, säger Jan Fleming Jensen.
— Sätt den i toppen så flyger hanarna dit, medan honan sitter kvar nere och väntar. Så blir det inga larver i äpplena.
.jpg)
