Hundratals kan ha begått brott under upploppen
Ett stort antal personer har redan dömts efter de våldsamma upploppen mot polis och annan blåljuspersonal under påskhelgen. Men fortfarande finns hundratals personer som kan komma att misstänkas för brott, både identifierade och oidentifierade.
TT har varit i kontakt med alla de polisregioner där upplopp ägde rum i påskas. Så här ligger utredningarna till i nuläget.
I Stockholm, där Paludan brände koranen under långfredagen, har händelsen delats upp på flera utredningar. Dels två angående våldsamt upplopp som ägde rum medan politikern fortfarande var på platsen och som inkluderar ett tiotal misstänkta, dels en som rör grovt blåljussabotage där ett 20-tal personer är misstänkta. Stockholmspolisen gick också för några veckor sedan ut med bilder på 42 oidentifierade personer som är intressanta i utredningarna och som man ville ha hjälp att få namn på.
I Östergötland ägde upplopp rum i Linköping och Norrköping både den 14 och 17 april. Gällande Linköping har tre redan dömts och fler åtal har väckts eller är på gång. Ytterligare 45 misstänkta har identifierats och till det finns 37 oidentifierade personer. I Norrköping har tre ledarfigurer fällts och det finns nära 130 personer till som kan misstänkas för brott. Ungefär hälften av dessa är identifierade.
I Malmö har polisen cirka 40 identifierade misstänkta, en del av dessa är ungdomar. Prognosen är att åtal kan börja väckas i slutet av november.
I Landskrona har en person friats för våldsamt upplopp, den domen är överklagad till hovrätten. Utöver det har fyra personer till åtalats och förundersökning pågår mot fler misstänkta.
I Örebro har hittills 32 personer frihetsberövats, av dessa har 19 dömts i tings- eller hovrätt. Utöver det jobbar utredarna vidare med ytterligare cirka 200 personer i materialet, för att se vilka de är och om de kan misstänkas för brott.
Redan månaden efter de så kallade påskupploppen kom den första domen. En man i 30-årsåldern fick sex månaders fängelse för våldsamt upplopp och försök till våld mot tjänsteman i samband med kravallerna i Stockholmsförorten Rinkeby.
Efter det har flera domar fallit, fast med annan rubricering – och betydligt högre straff.
— Våldsamt upplopp är när en folksamling med gemensamt våld mot person eller egendom försöker hindra en myndighetsåtgärd. Det har förekommit bland annat då fotbollsmatcher eller demonstrationer spårat ur. Det är inte lika allvarligt som grovt blåljussabotage utan har en lägre straffskala, säger åklagaren Tobias Kudrén, som arbetar med att följa den relativt nya lagstiftningen om sabotage mot blåljusverksamhet.
Uppenbart mot polisen
Upploppen i påskas skedde i kölvattnet av den högerextreme politikern Rasmus Paludans planerade besök i Stockholmsförorten Rinkeby, Örebro, Linköping, Norrköping, Landskrona och Malmö där han brände eller hade tänkt bränna koranen. Men det var inte mot Paludan som ilskan från många samlade riktade sig, utan främst mot de poliser som var satta att bevaka sammankomsterna.
I flera av de åtal och domar som senare kommit bedöms brotten i stället för våldsamt upplopp som grovt blåljussabotage.
— Våldsanvändningen är så uppenbart och så tydligt inriktad på polisen. Det finns enstaka våldsyttringar mot annan person eller föremål, men då är det mer att någon kommer i vägen när man egentligen vill attackera polisen, eller att stenar studsar och landar på en parkerad bil i stället för på en polisbil, säger chefsåklagare Per-Erik Rinsell, som lett gruppen som utrett händelserna i Örebro.
"Fara för liv"
Just Örebroupploppen har hittills lett till flest domar för blåljussabotage. Exempelvis dömdes fyra män den 9 september till 4,5–5 års fängelse av Göta hovrätt, som skriver i sin dom att "poliserna och deras fordon har utsatts för hänsynslöst våld och skadegörelse, vilket resulterat i att poliserna i princip fått fly från platsen" och att det "funnits en konkret fara för liv eller allvarlig skada".
Även gällande upploppen i Linköping och Norrköping har flera personer dömts för blåljussabotage. Utöver det så finns totalt omkring 500 personer, såväl identifierade som oidentifierade, som misstänks eller kan komma att misstänkas för brott i samband med upploppen, uppger utredare i de olika städerna för TT.
— Vi har haft ett omfattande bild- och filmmaterial både från polisens kameror av olika slag, men också från allmänheten. Vi har varit uppe i ungefär 700 timmars film att gå igenom, från de ungefär två timmar som angreppet pågick, säger Emelie Bodegrim, kommenderingschef vid polisen efter upploppet i Örebro.
Fall i HD
Hon beskriver det som att polis och åklagare bryter ny mark med utredningarna och att man noga analyserar framgångsfaktorer och hur domstolarna dömer.
— Vi har känt tryck på oss i Bergslagen att vi vill skapa robusta utredningar så att man kan sätta praxis utifrån den här händelsen.
Flera av de hovrättsdomar som kommit hittills har överklagats till Högsta domstolen. Inget beslut om prövningstillstånd har ännu lämnats, men i ett fall har HD ålagt Åklagarmyndigheten att lämna in ett yttrande.
— Det de särskilt är intresserade av är gränsdragningen mellan grovt blåljussabotage och våldsamt upplopp samt medgärningsmannaskapet, alltså i vilka situationer man kan dömas till gemensamt ansvar med andra för en gärning när man inte själv varit aktiv i alla moment, säger Tobias Kudrén.
