Risk för förtroendetapp för underrättelsetjänsten

— Det kan få helt förödande konsekvenser för den ömsesidiga tilltron i relationen, fortsätter Agrell, professor emeritus i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

Spionaget för Rysslands räkning som bröderna misstänks för har enligt åtalet pågått i tio år, där den äldre av bröderna ska ha fått tillgång till känsliga uppgifter i sitt arbete på Säkerhetspolisen och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.

Enligt Agrell kan allvarlighetsgraden endast sättas i paritet med fallen Stig Wennerström och Stig Bergling.

— Det nu aktuella har potential att vara det mest allvarliga, säger han.

Högsta sekretessklass

Skälet är den information som den äldre av bröderna uppges haft tillgång till. Agrell tar bland annat fasta på uppgifter om att han vid Must tjänstgjort vid det allra hemligaste av svenska underrättelseorgan: KSI, Kontoret för särskild inhämtning, vilket DN rapporterat. Mannen har även, enligt egen utsago, haft kontraspionage som huvudområde på Säpo.

— Det här är alltså en person som hade tillgång till de högsta sekretessklasserna och den mest skyddsvärda informationen. En person som Wennerström hade mycket hemligt material, men aldrig av den här arten inifrån själva underrättelse- och säkerhetssystemet, säger Agrell.

Tony Ingesson, lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, delar uppfattningen om att det kan röra sig om ett särdeles allvarligt spionfall som nu rullas upp.

— Potentiellt får man nog utgå från att det kan vara i klass med Wennerström och Bergling, säger han.

— Risken är att han har kommit över information som de (motparten) inte hade kunnat komma över på något annat sätt, fortsätter han.

Påverka inifrån

Men det är inte bara en fråga om vad som kan ha läckt, utan också på vilket sätt mannen kan ha påverkat systemet inifrån, säger Wilhelm Agrell, som jämför med storspionen Kim Philby som var chef på brittiska MI6 och samtidigt spionerade för Sovjetunionen.

— Han påverkade underrättelsesystemet och styrde det på villovägar. Det är också en förklaring till varför utredningen har tagit så lång tid: det är oerhört svårt för den svenska säkerhetstjänsten i efterhand att kartlägga vilka typer av läckage eller påverkan man haft och se vilken betydelse det haft.

Utöver den direkta skada som det misstänkta spionaget kan ha inneburit kan det även göra att förtroendet utomlands för svenskt säkerhets- och underrättelsearbete får sig en törn. I förlängningen kan det innebära försämrade möjligheter att bedriva ett effektivt arbete.

— Det finns definitivt en sådan risk, eftersom spionaget har pågått under så lång tid och det finns en rad av myndigheter som han kan ha länsat på information. Det gör att risken för ett sådant här relationsförstörande tapp är väsentligt större i det här fallet, säger Agrell.

Efterspelet avgörande

Tony Ingesson ser inte att det nödvändigtvis leder till en förtroendeskada på längre sikt, och lyfter att bland annat USA har haft betydligt allvarligare fall.

— Alla förstår att sånt här kan hända. Det viktiga är vad man lär sig av det, säger han.

— Betyder det här att det har funnits en systematisk svaghet eller är det så att han har haft lite tur som lyckats slinka igenom filtret? Det är så klart allvarligt, men främst tittar man på hur det hanteras i efterspelet, fortsätter Ingesson.

Även Agrell säger att det avgörande är hur myndigheterna har skött sig.

— Visar det sig att man inte reagerat på varningssignaler, att man fått in en mullvad och låtit vederbörande husera för länge så är det något som påverkar trovärdigheten för hela säkerhetskulturen.

TT: Vad skulle det kunna leda till för konsekvenser för det samarbete som bedrivs med andra länder?

— Det är inte så att man bryter sina relationer med svenskarna. Alla underrättelsetjänster kan råka ut för de här sakerna. Men det kommer ofrånkomligen att leda till en viss försiktighet gentemot Sverige från viktiga partner i dag.

Systemfel

Enligt Agrell är lösningen för att få bukt med säkerhetsbrister sällan att sparka enskilda personer som kan ha missat saker – svagheterna finns i princip alltid på systemnivå och det är där man då behöver vidta åtgärder.

En sådan översyn är också avgörande för att bygga förtroende igen, säger Tony Ingesson.

— Man får anta att det redan under en tid har pågått ett internt arbete för att säkra upp att det inte finns fler (spioner) och att man granskat rutiner och så vidare. Sådant gör att man kan återuppbygga förtroendet. Det är precis så USA har gjort efter sina skandaler.

Wilhelm Agrell jämför det som hänt vid en naturkatastrof. Det handlar inte om att hitta någon att skylla på, den centrala frågan är vad man gör när det väl sker, säger han.

— När dammet väl har lagt sig kring själva rättsprocessen kommer mycket att handla om det – hur hanterade man det här egentligen?