Stockholm

Egna uppgifter kan räcka för sjukpenning

En färsk dom i Högsta förvaltningsdomstolen tydliggör vilka krav som gäller den som ansöker om sjukpenning via Försäkringskassan. Arkivbild.
En färsk dom i Högsta förvaltningsdomstolen tydliggör vilka krav som gäller den som ansöker om sjukpenning via Försäkringskassan. Arkivbild. Foto: TT

En vägledande dom i Högsta förvaltningsdomstolen gör att läkarintyg som enbart bygger på personens egna uppgifter kan räcka för sjukpenning.Domen klargör att den försäkrade har bevisbördan, säger Marie Axelsson, tillförordnad rättschef på Försäkringskassan.


Fakta: Sjukpenning

Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan och inte sjukdomen.

De första 90 dagarna har man rätt till sjukpenning om man inte kan utföra sitt vanliga arbete eller ett annat tillfälligt arbete hos arbetsgivaren.

Efter 90 dagar ges sjukpenning om man inte kan utföra något arbete alls hos arbetsgivaren. Det finns också möjlighet att söka ett annat arbete med bibehållen sjukpenning.

Efter 180 dagar har man bara rätt till sjukpenning om man inte kan utföra något arbete alls på den vanliga arbetsmarknaden. Det kan innebära att man förlorar sin ersättning.

Källa: Försäkringskassan

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade sitt beslut i november.

Bakgrunden är en kvinna som blev sjukskriven för utmattningssyndrom från sin tjänst som lärare i september 2017. När hon ansökte om förlängning för perioden april–maj 2018 hade gränsen på 180 dagar passerats, vilket enligt lagen innebär att arbetsförmågan ska prövas mot hela arbetsmarknaden.

Försäkringskassan beslutade då att kvinnan inte hade rätt till fortsatt ersättning. Myndigheten ansåg att läkarintygen, som baserades på kvinnans egna uppgifter, inte var tillräckliga. "Verifierade undersökningsfynd eller observationer" som beskrev den nedsatta arbetsförmågan saknades.

Gav kvinnan rätt

Beslutet överklagades, varpå förvaltningsrätten gav kvinnan rätt. Hon hade placerat sig högt på självskattningsskalor för utmattning, något som även stärktes av läkarens bedömning.

Men i nästa instans, kammarrätten, ändrades utslaget igen. Försäkringskassans linje skulle gälla och förvaltningsrättens dom revs upp.

När ärendet nu avgjorts i sista instans var frågan om det för rätt till sjukpenning vid psykiatriska tillstånd ska krävas underlag som bygger på annat än de uppgifter patienten själv lämnar till sin läkare.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) anser inte det – och ger kvinnan rätt.

"Även ett läkarintyg där bedömningen huvudsakligen grundas på uppgifter från den försäkrade kan vara tillräckligt för att det ska anses vara sannolikt att den försäkrade saknar förmåga att utföra den typ av arbete som prövningen av rätten till sjukpenning avser", skriver domstolen.

Riktlinjer sedan 2019

Försäkringskassan har sedan 2019 redan riktlinjer som är i enlighet med det som nu slås fast. Enligt myndighetens tillförordnade rättschef Marie Axelsson är domen efterlängtad.

— Rättsläget har varit oklart under många år. Nu kommer HFD med en tydlig, välskriven dom som klargör att den försäkrade har bevisbördan och vilket beviskrav som kan ställas på den försäkrade. Och även vilka krav man kan ställa på ett läkarintyg i de fall där det inte finns objektiva undersökningsfynd, säger hon.

Att kursen redan lagts om framgår av att både Försäkringskassan och den försäkrade yrkade på att kammarrättens dom skulle upphävas i HFD.

TT: Kan man tolka det som att det nu läggs mer ansvar på den sjuke?

— Nej, det tycker jag inte. Den försäkrade ska ju visa att man är sjuk och har en nedsatt arbetsförmåga. Man ska göra det sannolikt, vilket är en juridisk term, som är ett lägre krav än att det ska vara styrkt. Det är bra att det tydliggörs så att det inte finns några tvivel, säger Marie Axelsson.

Läkarens bedömning viktig

Hon betonar att det i varje enskild fall ska göras en helhetsbedömning av allt underlag.

— Sedan 2019 har vi tydliggjort att det är fel att avslå ansökan om sjukpenning enbart av det skälet att det saknas objektiva undersökningsfynd i läkarintyget, det kan man inte göra.

TT: Bedömer ni att det finns några risker, att det exempelvis blir lättare att fuska?

— Det är viktigt att komma ihåg att läkaren ska göra en professionell bedömning av de uppgifter som den försäkrade lämnar. Värdera och bedöma att sjukdomstillståndet föreligger och också beskriva hur det påverkar aktivitetsbegränsningen. Så den professionella bedömningen blir väldigt viktig, säger Marie Axelsson.

TT: Kan antalet sjukskrivningar komma att påverkas?

— Vi jobbar ju utifrån det här redan. Det är svårt att säga om det skulle bli en ökning eller inte. Under åren har det även skett lagändringar som också påverkar våra bedömningar. Det får följas upp.

TT

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.