Pourmokthari: Inte bara skatter och regleringar

Det FN-ledda mötet för att rädda den biologiska mångfalden pågår för fullt i Montreal. Nästa vecka kommer ministrar från ett stort antal länder att delta i de avgörande slutförhandlingarna kring ett nytt ramverk. Romina Pourmokhtari, är en av dem kommer att vara på plats.

— Det vi ska diskutera på COP15 är livsviktigt för allas vår framtid på jorden. Naturen och den biologiska mångfalden måste skyddas, för att vi är alla beroende av den för att överleva, sade hon under en pressträff på fredagen.

Flytta trålningsgränsen

Av de tidigare målen som sattes fram till 2020 för att skydda och bevara den biologiska mångfalden har inte ett enda blivit uppfyllt, konstaterar departementsrådet Fredrik Hannerz, som också deltog. Ett av de målen som förväntas ingå i det nya ramverket är att 30 procent av jordens yta ska vara skyddad år 2030. Det är ett av de mål som Sverige genom EU kommer att argumentera för.

På frågan om hur Sverige ska klara att uppfylla målen samtidigt som regeringen krympt budgeten för bland annat miljöövervakning säger Pourmokhtari i att regeringen "ska arbeta hårt med de metoder vi har".

— Vi behöver hitta konstruktiva metoder för att på bästa och mest samhällsekonomiskt effektiva sätt hitta vägar framåt för att skydda mer av skog, natur och hav. Regeringen är till exempel överens om att vi ska flytta ut trålningsgränsen och motverka övergödningen i Östersjön, säger hon.

En fråga som på förhand pekats ut som en av de knivigaste inför förhandlingarna är den om resursmobilisering, hur rikare länder i ”globala nord” ska hjälpa fattigare länder i ”globala syd” med pengar och andra resurser för att skydda sin natur.

Sverige beslutade redan i juni att ge 4,1 miljarder kronor till den globala miljöfonden GEF. Inga pengar är öronmärkta för att skydda den biologiska mångfalden, men enligt Romina Pourmokhtari driver Sverige att frågan om att frågan ska ett stort utrymme.

Handlar inte om reglering

Regeringen fick under fredagen skarp kritik av det Klimatpolitiska rådet som hävdar att regeringen måste ändra sin politik för att klara den kommande handlingsplanen för hur Sverige ska nå klimatmålen.

TT: Klimatpolitiska rådet anser att regeringens politik kan leda till att utsläppen blir flera miljoner ton högre år 2030 jämfört med tidigare politik. Vad säger du om det?

— Deras kritik är helt enligt plan, de ska följa det arbete vi gör. Just nu sitter vi med alla berörda parter i alla berörda sektorer för att se vilka metoder vi kan mejlsa fram för att på bästa sätt, även finansiellt, hitta åtgärder som förändrar hur man arbetar.

— Klimatfrågan handlar inte nödvändigtvis om vilka politiska förslag vi ska lägga, skatter och regleringar utan om en omställning, ungefär som industrialiseringen eller digitaliseringen. Vi ska se hur vi kan uppmuntra företag, industri och transportsektor att arbeta på ett annat sätt. En stor del av det är elektrifiering.