Så firar Sveriges farligaste kvinnor jul: "Samlas runt Kalle"
På anstalten Hinseberg avtjänar några av Sveriges mest farliga kvinnor sina straff. Nyheter24 har tagit reda på hur deras julafton kommer att se ut.
– En del stickar och virkar och lägger ner hela sin själ för att kunna skicka hem saker, berättar Adrian Russo, stf kriminalvårdschef.
Cirka två mil utanför Örebro sitter några av Sveriges farligaste kvinnor bakom lås och bom. Några brottslingar som suttit eller sitter av sina straff på anstalten Hinseberg, med 102 platser, är Jonna Henningsson, som benämndes som "Ryttarinnan" av media och som dömdes för styckmordet på sin kärleksrival, rymmaren Lillemor "Hinsehäxan" Östlin och Martina Kveldstad.
Medfången Cornelia berättar: "Styckmördaren Jonna blev kär i mig"
Julafton ligger bara runt hörnet och i många hushåll hänger julstjärnor i fönstren, julmaten börjar förberedas och klappar slås in. Men hur ser firandet ut för intagna på anstalten Hinseberg? Nyheter24 frågade Adrian Russo, ställföreträdande kriminalvårdschef på Sveriges största kvinnoanstalt.
– Det är ju alltid en speciell situation och tungt på många sätt att vara frihetsberövad, och storhelgerna gör det inte lättare. Man blir kanske mer påmind än på andra vardagskvällar att man just är frihetsberövad och inte kan vara nära sina anhöriga.
– De allra flesta brukar vara väldigt måna om att få de här speciella dagarna så pass bra och trevliga som det går – även här inne.
Här kan du läsa om några av Sveriges farligaste kvinnor som mördat.
Så förbereder kvinnorna på Hinseberg inför jul
Det visar sig att även de som tillbringar sin tid på en anstalt får avnjuta julpynt, pyssel och fika. Redan runt advent plockas adventsljusstakarna, med elektroniska ljus, fram och granar i plast har ställts ut på de olika avdelningarna.
De intagna kvinnorna som har som uppgift att på sommaren exempelvis klippa gräset, reser nu stora granar på gården och förser dem med belysning.
Intagna har även olika sysselsättningar, kallad "annan strukturerad verksamhet" (ASV), där de i juletid pysslar ihop exempelvis julkort som kan skickas till anhöriga på utsidan.
– Det är högst individuellt. En del köper julkorten istället, medan en del stickar och virkar och lägger ner hela sin själ för att kunna skicka hem saker, berättar Adrian Russo.
"Man lägger ner extra tid på julbaket"
Vad det gäller julbord beror det på vilken avdelning på Hinseberg man är placerad på. Hälften av avdelningarna har så kallad självförvaltning, vilket innebär att de lagar, budgeterar och planerar maten själva.
– Där avgör de intagna själva tillsammans med personalen vad som ska göras och inte göras, och det brukar vid alla högtider vara så att de lägger lite extra möda på maten, säger Russo och fortsätter:
– Det kanske inte alltid ser ut som ett klassiskt julbord. Men att man lägger ner extra tid på julbaket, och ser till att man köpt in glögg och julmust.
På häktet och på mindre avdelningar får de intagna mat från anstaltens julkök, och då kommer det att serveras en klassisk jultallrik den 24 december.
Intagna samlas runt Kalle Anka
Precis som för de utanför fängelsemurarna är de intagna lediga från sina arbeten vid högtider och helgdagar. En tradition som är vanlig på julafton i Sverige är att hela sällskapet slår sig ner framför sina tv-apparater klockan 15.00 för att titta på Kalle Anka.
Den aktiviteten upphör inte när man tillbringar julen i fängelse, men det är olika om de intagna väljer att kolla i sitt eget bostadsrum eller i de allmänna utrymmena.
– Det brukar vara så att man samlas runt Kalle Anka även här inne, säger Russo.
Det har tidigare kommit en tomte till anstalten, men inte i år. Nu för tiden sköts anstaltens julfirande, och aktiviteter under julhelgen, av Hinsebergs pastorer och präster, vilka är "Nämnden för andlig vård" (NAV). De kan faktiskt ha med sig en enklare gåva, så som en almanacka.
– Det är mycket möjligt att de intagna ger varandra något symboliskt, men det är inget vi deltar i eller förmedlar mellan klienterna.
"Kan vara väldigt betungade för barn"
Under särskilda aftnar, som jul- och nyårsafton, får inte de intagna kvinnorna ta emot några besök. Men i mellandagarna och dagarna kring jul brukar besöksfrekvensen öka, dels på grund av att det är en viktig högtid för många och dels för att anhöriga tenderar att vara mer lediga.
– Det kan vara ganska belastande att komma och ägna julafton åt en lång bilresa till en anstalt för att få träffa sin mor eller far i en timme eller två, säger Adrian Russo och fortsätter:
– Vi erbjuder väldigt mycket och frikostigt med besök andra dagar. Men de här dagarna kan vara väldigt betungade för barn och även bemanningsmässigt, därför har vi fredat just aftnar.
