Sveriges roll i Nato – het fråga i Sälen

På söndag inleder Folk och försvar sin årliga säkerhets- och försvarspolitiska konferens på Högfjällshotellet i Sälen. Nato och Ukraina är ämnet för många talare och pressträffar.

Försvarsminister Pål Jonson (M) väntas i sitt tal på måndagen lyfta behovet av utökat militärt stöd till Ukraina.

I regeringskansliet håller man på att bereda ännu ett militärt stödpaket. Det blir det tionde sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina 24 februari förra året.

Något besked om innehållet i paketet kommer dock inte i Sälen.

Regeringen siktar på att ha stödpaketet klart senast till att försvarsministern ska åka till den amerikanska Ramsteinbasen i Tyskland 20 januari för att delta i ett möte med den internationella stödgruppen för Ukraina.

Nato i fokus

Folk och försvars rikskonferens samlar varje år ca 350 deltagare och 60–70 talare. Syftet är att främja en bred debatt om svensk säkerhets- och försvarspolitik. Inga beslut fattas, men nyheter kan släppas vid anföranden och pressträffar.

Årets tre konferensdagar väntas domineras av anföranden och debatter om Natos framtida försvarsförmåga och om Sveriges blivande roll i försvarsalliansens kollektiva försvar.

Statsminister Ulf Kristersson (M) är först ut som talare på söndagen. Han väntas utveckla sin syn på vad Sverige ska bidra med i försvarsalliansen.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto håller ett anförande om hur det militära samarbetet kan fördjupas inom försvarsalliansen.

Även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Natos överbefälhavare i Europa (SACEUR) Christopher G Cavoli deltar som talare.

Blir basområde?

Sverige väntas som Natomedlem få en viktig roll i Natos försvar av norra Europa. Hur den rollen kommer att se ut avgörs i dialog mellan regeringen och Nato.

ÖB lämnade i höstas sina militära råd till regeringen. I dem står att Sverige bör etablera sig som ett "basområde" för de Natoallierades mark-, flyg- och marinstridskrafter. Det skulle till exempel kunna innebära förband med soldater från Natoallierade och vapendepåer på svensk mark.

ÖB och hans nordiska kollegor vill också att de nordiska ländernas väpnade styrkor bör ingå i samma ledningsstruktur i Nato.

Även det civila försvaret måste Natoanpassas och rustas upp. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bedömde i en rapport i höstas att investeringar på 27 miljarder kronor kommer att behövas.

Civilplikt på gång

Regeringen håller också på att bereda frågan om att återinföra någon typ av civilplikt i Sverige. Nya besked skulle kunna komma i Sälen, när ministern för det civila försvaret Carl-Oskar Bohlin talar på måndagen. En utredning bedömde i höstas att det finns ett behov av cirka 3 000 civilpliktiga framförallt för att kunna hjälpa till vid evakueringar av samhällen.

På måndagsmorgonen ska dessutom statsministern, försvarsministern och ministern för det civila försvaret hålla en gemensam pressträff och släppa en nyhet. Vad pressträffen ska handla om har inte annonserats.

Regeringens försvarsberedning, där samtliga riksdagspartier ingår, har nyligen börjat sitt arbete med att ta fram underlag för den framtida inriktningen av det militära och det civila försvaret.

En första rapport om säkerhetspolitiken kommer i juni 2023 och en slutrapport om totalförsvarets utformning lämnas i april 2024.