"Vi hänger droppet i kristallkronan"

Ismail Redzep är nöjd. Efter några dagar på infektionskliniken på Skånes universitetssjukhus i Malmö är han nu hemma, hemma hos sig själv där han kan sitta i vardagsrummet och gå ut i köket när han vill. Men på pappret är han fortfarande sjukhuspatient.

— Just nu är det här den bästa vården för mig. Jag får samma service som på sjukhuset, men kan göra det jag vill. Jag är väldigt nöjd, säger han när TT hälsar på samtidigt som teamet från sjukhuset är på plats.

Möjligheten att få tillbringa en del av sin sjukhusvistelse hemma började som ett projekt i Region Skåne juni 2021. Hittills har 530 patienter testat det som kallas mobil akutsjukvård i hemmet och enligt enhetschefen Henrik Elg har det varit ren succé. Utvärderingarna visar att patienter, anhöriga och vårdpersonal är nöjda. Sedan årsskiftet ingår vårdformen i den ordinarie verksamheten.

— Dessutom blir det blir billigare för regionen, mellan 35 och 40 procent jämfört med om patienten ligger kvar på sjukhuset, enligt de utvärderingar vi hittills gjort, säger Henrik Elg.

Inspirationen till vårdformen kommer bland annat från Storbritannien, Australien och USA. Erfarenheter från de länderna visar att patienten blir mer delaktig i vården och många gånger återhämtar sig snabbare om de får komma hem.

— Jag fick frågan när jag hade blivit lite piggare och sade ja. Här hemma behöver jag inte ligga och titta i taket, säger Ismail Redzep.

Henrik Elg beskriver det som att maktbalansen mellan patienten och vårdgivare förskjuts. Vårdpersonalen blir gäster i patientens hem och de hinner lära känna varandra mer. Patienten blir också mer aktiv i sin hemmamiljö.

— Hemma kan man gå ut och ta en macka när man vill, på sjukhus är man hela tiden beroende av att fråga om hjälp, säger han.

Men upplägget ställer också nya krav på vården.

— Ibland behöver vi vara uppfinningsrika, som att hänga droppet i kristallkronan, säger Henrik Elg.

Virtuell vårdavdelning

I ett litet rum på S:t Görans sjukhus i Stockholm följer sjuksköterskan Klara Lindqvist koncentrerat rörelser på en stor skärm. På en Stockholmskarta ser hon var patienternas hem ligger och var de anställda i vårdteamet befinner sig.

På en annan skärm i rummet syns kurvor och värden för bland annat blodtryck och syremättnad. Genom dessa har hon koll på de sex patienter som för tillfället är inlagda på sjukhusets virtuella vårdavdelning. I praktiken innebär det att patienterna, precis som i Malmö, är inskrivna på sjukhuset men befinner sig hemma. Patienterna kan chatta, ringa eller ta ett videosamtal med Klara Lindqvist eller hennes kollegor när de har frågor.

Förutom stabilt medicinskt tillstånd är kravet att det ska ta max 30 minuter med bil för vårdpersonalen att ta sig till patienten om något skulle hända. I tre månader har den virtuella vårdavdelningen varit i drift och ett 50-tal patienter har vårdats.

— Med en befolkning som blir allt äldre behöver vi hitta nya arbetssätt. Det här är en pusselbit som frigör sängar på sjukhuset, säger Gunilla Wahlström, verksamhetschef på medicinkliniken på St: Görans sjukhus.

I Stockholm drivs den virtuella avdelningen och sjukvården hemma av den privata aktören Medoma.

— Många patienter vill komma hem, kanske till familj eller husdjur. Ofta äter och sover patienterna bättre hemma i sin egen miljö. Där kan de fortsätta med sina vanliga liv trots att de är i behov av sjukhusvård. De vet alltid när nästa hembesök eller vårdkontakt blir och de kan göra annat under tiden, säger Mikael Kastengren, läkare och en av grundarna av Medoma.

Låda med utrustning

När patienten lämnar sjukhuset fysiskt får denne med sig en låda med bland annat platta och mätare för puls, blodtryck och syremättnad. Med hjälp av dessa kan de ta prover och skicka in värden till vårdpersonal. Via plattan kan de också kommunicera med sjukhuset, ofta chatt eller videosamtal.

Gunilla Wahlström understryker att det är sjukhuset som har huvudansvaret för de som vårdas hemma och det handlar inte om att vårdtiden förlängs eller förkortas. Alla medicinska beslut tas i nära samarbete mellan sjukhusets och Medomas läkare.

På frågan om vem den typiska patienten på den virtuella avdelningen är blir svaret ”ingen”.

— Det är ofta komplicerade patienter men som är tillräckligt pigga att vara delaktiga i sin vård. Det kan vara de med infektioner, njursvikt, hjärtsvikt, cancer till exempel. Vi har haft patienter mellan 25 och 89 år, säger Gunilla Wahlström.

Ska utvärderas

Beroende på sjukdomstillstånd blir det också ett antal hembesök om dagen med läkare och sjuksköterska. En fysioterapeut kan också komma och genomföra övningar på hemmaplan.

— De patienter jag varit hemma hos har framför allt varit väldigt tacksamma. På ett sjukhus händer det så mycket som kan störa sömn till exempel, vilket de slipper hemma, säger sjuksköterskan Klara Lindqvist, som tidigare har arbetat både på sjukhus och inom hemsjukvården.

Samarbetet mellan S:t Göran och Medoma kring den virtuella avdelningen är tänkt att pågå i ett halvår. Därefter ska det utvärderas inom ramen för ett forskningsprojekt, vad gäller medicinska resultat, patientnöjdhet och ekonomi.

I Malmö där man haft sin modell något längre ska vårdformen utökas till att gälla även boende i Lund. Sedan årsskiftet har också personer som bor på särskilt boende kunnat erbjudas möjligheten – ett nära samarbete med kommunen har varit centralt.

Precis som på S:t Göran tror Henrik Elg att sjukhusvård hemma kommer att bli vanligare i framtiden.