Regeringen vill slopa villkorlig frigivning
Regeringen har tagit ett första steg mot att slopa villkorlig frigivning. Förslaget är ett av flera straffskärpningar som nu ska utredas, meddelar regeringen.
1. Villkorlig frigivning som huvudregel inte ska beviljas. I de fall det beviljas på grund av gott uppförande ska det tidigast ske efter tre fjärdedelar av strafftiden.
2. Rymningar ska kriminaliseras. Det gäller både rymning från fängelsestraff, från sluten ungdomsvård på Sis-hem, från häkte och från Migrationsverkets förvar.
3. En ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd, så kallad förvaringsdom ska införas. Påföljden ska användas mot särskilt samhällsfarliga brottslingar, exempelvis återfallsbenägna grova sexualbrottslingar.
4. Reglerna kring prövotid efter villkorlig frigivning ska göras om. Det ska säkerställa att den dömde kan bli föremål för övervakning och återfallsförebyggande insatser under tillräckligt lång tid.
5. Återfallsregleringen ska skärpas, så att återfall i brott ska leda till strängare straff i betydligt fler fall än i dag.
6. Utredningen om en ny påföljd i form av vistelseförbud ska utökas och skärpas. Det handlar bland annat om straffet för att bryta mot vistelseförbudet.
7. Möjligheten till permission ska begränsas, till exempel när det gäller personer som är aktiva i kriminella nätverk.
Villkorlig frigivning innebär att personer som döms till fängelse släpps ut efter två tredjedelar av strafftiden, med en fortsatt prövotid under den resterande tiden.
I dag är det huvudregel vid fängelsestraff, men det ska nu ändras, skriver regeringen och Sverigedemokraterna i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Enligt förslaget ska villkorlig frigivning fortsatt kunna tillämpas i särskilda fall om en intagen visar gott uppförande, men då först efter tre fjärdedelar av strafftiden.
"Omläggningen som vi just nu gör innebär ett grundläggande perspektivskifte – från ett historiskt fokus på gärningsmannen till fokus på brottsoffer och samhällets skydd", skriver de fyra partierna.
Förslaget är ett av flera tilläggsdirektiv i en redan pågående utredning som den förra S-regeringen tillsatte.
Utredningen ska nu även lämna förslag om en ny påföljd, så kallad förvaringsdom. Straffet finns i dag i både Norge och Danmark och innebär att en dömd person inte får något fastställd datum för frigivning.
Förvaringsdomar ska enligt Tidöpartierna utdömas till personer som utgör en samhällsfara där det finns hög risk för återfall – exempelvis grov våldtäkt mot barn.
Enligt Sveriges Radio Ekot ska utredningen presenteras i juli 2024.
.jpg)
