Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsätter en kommitté bestående av alla riksdagens partier. Arkivbild.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsätter en kommitté bestående av alla riksdagens partier. Arkivbild. - Foto: Lars Schröder/TT

Anonyma partibidrag ska ses över

I valrörelsen avslöjades hur partier kunde föreslå olika upplägg för att kringgå lagen om partifinansiering. Nu vill regeringen ta ett helhetsgrepp om problemet i form av en parlamentarisk utredning.


Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt Prenumerera
X

Gillar du artikeln?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.

Välj nyhetsbrev
Fakta: Det ska utredningen göra

Kommittén ska bland annat analysera och ta ställning till

• om det finns behov av förtydliganden av förbudet mot anonyma bidrag,

• om särskilda insamlingsorganisationer ska omfattas av

redovisningsskyldighet,

• om partiernas redovisning ska omfatta utgifter, tillgångar och skulder,

• om utländska bidrag till partier, ledamöter och ersättare för ledamöter

samt valkandidater ska vara otillåtna eller på annat sätt omfattas av en

särskild reglering,

• om det bör införas särskilda krav på transparens respektive samtycke

från enskilda medlemmar när det gäller ekonomiskt stöd till partier,

ledamöter och ersättare för ledamöter samt valkandidater från

organisationer på arbetsmarknaden, och

• om en reglering med krav på transparens i fråga om kontakter mellan

politiska beslutsfattare och lobbyister bör införas.

Kommittén kommer att bestå av representanter från samtliga riksdagspartier.

Den ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 februari 2025.

Källa: Regeringen

— Öppenhet och insyn är centrala värden för vår demokrati, det finns goda skäl att se över de här frågorna regelbundet, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Under valrörelsen avslöjade TV4:s Kalla Fakta hur fem av åtta riksdagspartier – alla utom V, MP och C – kunde tänka sig olika upplägg för att kringgå lagen om anonyma partibidrag.

Det föreslogs bulvanupplägg, uppdelade bidrag eller att familjemedlemmar kunde hjälpa till i donationerna.

Kammarkollegiet, som är tillsynsmyndighet, granskade partierna men utredningen lades ned eftersom inga formella fel kunde påvisas.

Gunnar Strömmer, som var partisekreterare vid tillfället, beskrev hur man kunde donera till Moderaterna men också andra aktörer utanför partiet. Han konstaterar att han kunde ha varit stramare i vilken information han lämnade och stannat vid hur man kan stödja partiet.

— En lärdom som jag drog av det var att när man använder de här reglerna ska man ha goda marginaler också när man lämnar information om gåvor.

Samtliga partier

Nu tillsätter regeringen en parlamentarisk kommitté där alla riksdagens partier ingår för att se över vilken insyn som ska gälla vid partifinansiering och föreslå eventuella åtgärder.

Det finns sedan 2018 ett väldigt begränsat utrymme för partier att ta emot anonyma bidrag.

— Det blir en viktig uppgift för den här utredningen att utvärdera modellen och se om dagens regler är tillräckliga eller bör justeras på olika sätt, säger Gunnar Strömmer.

Kommittén, som ska arbeta fram till i februari 2025, ska också se över om partierna ska behöva redovisa mer av sin ekonomi än i dag – som utgifter, tillgångar och skulder.

Utredningen ska även titta på om särskilda insamlingsorganisationer ska omfattas av en redovisningsskyldighet.

Inför riksdagsvalet 2018 avslöjades hur det högerextrema partiet Alternativ för Sverige beställt 10,3 miljoner valsedlar, en väldigt stor mängd i förhållande till partiets storlek. Finansieringen var oklar och efter valet framkom det att bidragsgivaren var en nystartad ideell förening, AFS-insamling, vilket hindrade insyn.

"Qatargate" i EU

På senare tid har EU också skakats av en mutskandal, som fått namnet "Qatargate", vilket resulterat i att EU-parlamentet röstat igenom en rad åtgärder för att begränsa lobbyism och utländsk påverkan i parlamentet.

Strömmer lyfter detta och kommittén ska även se över om det bör införas ett "lobbyistregister", eller ett krav på transparens när det gäller kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister.

Vad gäller utländsk påverkan är också det en punkt att se över.

— Redan i dag är det straffbart att ta emot pengar från främmande makt för att påverka opinionen i frågor som rör Sveriges statsskick eller säkerhet. Det är en ganska smal reglering, säger Strömmer och fortsätter:

— Att vi lyfter den frågan är dels i ljuset av ett förändrat omvärldsläge där vi vet att vår inre säkerhet utmanas av statliga aktörer, dels är det en fråga som diskuteras väldigt mycket inom EU.

Utredningen ska ledas av tidigare justitierådet Mats Melin.

S: Lex Strömmer

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin skriver i en kommentar:

"Vi socialdemokrater tycker det är bra att regeringen föreslår en lex Strömmer, där anonyma partibidrag ses över."

Samtidigt var det S ekonomichef Magdalena Agrell som föreslog ett slags bulvanupplägg i samband med Kalla Faktas avslöjande. Hon förlorade då jobbet.

TT
/
EU
/
/
/
/
/