Turkietexpert: Kan vara en signal om missnöje
Uttalandet från Turkiets president är uppseendeväckande, enligt Turkietkännaren Paul Levin. Det finns en uppenbar risk att det försvårar Sveriges Natoprocess, säger han.
Turkiet ansökte redan 1987 om medlemskap i dåvarande EG och accepterades som kandidatland 1999.
Formella medlemskapsförhandlingar inleddes 2005, totalt har 16 av 33 så kallade förhandlingskapitel (om allt mellan fri rörlighet av gods till utbildning och utrikespolitik) öppnats.
Efter det nedslagna kuppförsöket 2016 konstaterades på ett EU-toppmöte i december att man "under nuvarande omständigheter" inte kan öppna några nya förhandlingskapitel för Turkiet.
I juni 2018 slog EU-ländernas EU-ministrar fast att förhandlingarna "i praktiken står stilla" och att förhandlingskapitel därför inte längre kan varken öppnas eller avslutas.
Bara timmar innan statsminister Ulf Kristersson (M), Natochefen Jens Stoltenberg och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ska mötas i Vilnius kommer den turkiske ledaren med ett nytt utspel.
För att stödja den svenska Natoansökan kräver Turkiet att EU återupptar de frysta förhandlingarna om att låta Turkiet gå med i unionen.
— Det är inget nytt att Erdogan kommer med helt nya kriterier, det har han gjort genom hela den här processen. Men det här är rätt uppseendeväckande, säger Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
Höja ribban?
Det är svårt att tolka vad Erdogan vill få ut av utspelet, anser Levin.
— Är det nån märklig förhandlingstaktik där han vill höja ribban? En annan tolkning är att han bestämt sig för att säga nej till Sverige och därför letar efter anledningar. Kanske är det bara ett utspel i stridens hetta.
EU-kommissionen betonar i ett uttalande att de två processerna om Nato-medlemskap och EU-medlemskap inte kan kopplas ihop.
— De två processer som sker parallellt, om Natoutvidgning och accepterande av nya medlemmar å ena sidan och den separata processen med utvidgning av EU å andra sidan, är helt åtskilda processer, säger EU-kommissionens talesperson Dana Spinant på kommissionens dagliga presskonferens i Bryssel.
Hon framhåller att EU har en "väldigt strukturerad process" vad gäller utvidgning, med tydliga steg som måste tas av alla kandidatländer.
Kan vara missnöjd
Det är också oklart vad Erdogan menar när han talar om att "öppna vägen" för Turkiet in i EU. Kräver han ett medlemskap är det något som inte kommer att ske inom överskådlig framtid. Men nöjer han sig med uttalanden om att jobba för en återstart kan det fortfarande finnas öppningar.
Möjligen vill Erdogan signalera att en påstådd uppgörelse mellan Ankara och Washington om F-16-plan inte räcker, enligt Levin.
— Det kan vara ett försök att visa att han inte är nöjd med det.
Å andra sidan har Erdogan uttalat många hårda krav under processens gång, som utlämningar av ett stort antal kurder och ett absolut stopp för koranbränningar till exempel.
— Han säger en hel del för en inhemsk publik, som han inte nödvändigtvis menar, och han är också bra på att göra kovändningar om det gagnar honom.
