Förlossningsdepression ökar risk för självmord
Kvinnor som drabbas av förlossningsdepression löper en ökad risk att dö, både genom självmord och genom olyckor. Det finns även samband mellan förlossningsdepression och sjukdomar som ms och typ 1-diabetes, enligt svensk forskning.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Det är vanligt att känna starka känslor under graviditeten eller när du nyss har blivit förälder. En del blir nedstämda. Andra får en depression. Vid en depression mår du dåligt under en längre tid. Då kan du behöva behandling. Ju tidigare du söker hjälp, desto fortare kan du må bättre.
En depression kan påverkas av saker i kroppen, till exempel hormoner eller sömnbrist. Det kan också bero på andra saker. Här är exempel på sådant som kan göra att du lättare får en depression:
Det var en besvärlig graviditet, förlossning eller adoption.
Det är svårt att få till matningen av barnet. Det kan vara svårt att få amning att fungera.
Du tvivlar på din förmåga att ta hand om barnet.
Du saknar stöd från närstående.
Du har konflikter och svårigheter som inte har med barnet att göra.
Du har upplevt tidigare psykiska problem eller trauman.
Oftast är det flera olika saker som gör att du får en depression. Ibland går det inte att veta vad depressionen beror på.
Källa: 1177
Det är forskare från bland annat Karolinska institutet i Stockholm som i tre olika studier har studerat samband mellan depression under graviditet och efter förlossning och olika sjukdomar och dödlighet.
I en av studierna, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMJ, har forskarna använt registerdata från kvinnor i Sverige som har fött barn mellan år 2001 och 2018 och som haft diagnosen förlossningsdepression.
Vanligare avlida i olycka
Det visade sig att det är sex gånger vanligare att dessa personer begår självmord och tre gånger vanligare att de omkommer i en olycka jämfört med kvinnor utan diagnosen som fött barn under samma period.
— Kopplingen mellan förlossningsdepression och död av olyckor är förvånande, säger Emma Bränn, forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet som har deltagit i arbetet med alla tre studier.
Den ökade risken att avlida var som störst de första 30 dagarna efter depressionsdiagnosen men den fanns kvar upp till 18 år. Utifrån studien går det inte att säga att det är depressionen som ligger bakom den ökade risken att avlida.
I en annan studie undersökte forskarna kopplingen mellan förlossningsdepression och risken för både självmord och självmordsförsök. Även här såg forskarna en ökad risk.
— Under första året efter diagnos var risken att antingen begå självmord eller göra ett självmordsförsök sju gånger så hög jämfört med kvinnor utan diagnos som fött barn, säger Hang Yu, forskare och huvudförfattare till en studie som har publicerats i Jama Network Open.
Risk för autoimmun sjukdom
I den tredje studien, som har publicerats i Molecular Psychiatry, fokuserade forskarna på förlossningsdepression och autoimmuna sjukdomar. Vid autoimmuna sjukdomar angriper immunsystemet felaktigt den egna vävnaden i kroppen. Några av de vanligaste är glutenintolerans (celiaki), ledgångsreumatism, typ 1-diabetes och ms. Även här använde forskarna uppgifter från register.
Resultaten visade att kvinnor med förlossningsdepression överlag löpte 30 procent högre risk att senare drabbas av en autoimmun sjukdom.
— Även det omvända gällde – kvinnor med en autoimmun sjukdom hade 30 procents högre risk att drabbas av förlossningsdepression, säger Emma Bränn, huvudförfattare till den studien.
Sambandet var starkast för ms, där risken var nästan fördubblad åt båda håll.
Emma Bränn säger att det finns en väl utbyggd mödravård i Sverige i dag men att den kan bli bättre.
— När barnet är fött blir det en övergång från mödravårdscentralen till barnavårdscentralen och ett fokusskifte från mamman till barnet. Depression under denna känsliga period kan få allvarliga konsekvenser för både kvinnan och barnet. Vi hoppas att våra resultat ska underlätta för beslutsfattare att styra medel till mödrahälsovården så att fler kvinnor kan få stöd och hjälp i tid, säger Emma Bränn.