Iskyla och snö – trots global uppvärmning
Vargavintern med snö och kyla fortsätter i Sverige – som har tampats med såväl nationella isdygn som lokala köldrekord. Samtidigt når den globala uppvärmningen rekordnivåer. Hur går det ihop?
För sjunde månaden i rad noterades i december ett globalt temperaturrekord. Medeltemperaturen låg 1,78 grader över förindustriella nivåer, enligt EU:s klimattjänst Copernicus.
2023 är också det varmaste året som hittills har uppmätts i världen.
Men i Sverige var december kallare än normalt för tredje året i rad, enligt SMHI:s preliminära data. Och vargavintern fortsatte in i det nya året med nationella isdygn, köldrekord och trafikkaos som följd.
Hur hänger det ihop?
— Det handlar om skillnaden på klimat och väder, säger Michael Tjernström, professor emeritus i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet.
— För jorden är medelvärdet av temperaturen fortsatt på väg uppåt. På vissa platser är det vinterkaos medan det är mycket varmare än vanligt på andra. Det tar ut varandra, så tittar man på jorden som helhet fortsätter det att vara varmare än tidigare.
Kort minne
Klimat är ett medelvärde av vädret under lång tid – vanligtvis samlas statistik i en mätserie som omfattar minst 30 år. Vädret å andra sidan är det som syns utanför fönstret just nu. Det varierar mycket från plats till plats, dag till dag och år till år.
— Vi behöver inte gå så väldigt långt tillbaka i tiden till dess att vi hade ganska många snöfria vintrar i södra Sverige. Och det är inte särskilt länge sedan som temperaturen på julafton var högre än temperaturen på midsommar, säger Tjernström.
— Många av de köldrekord som slogs i Norrland under köldknäppen vi hade nyligen var inte särskilt gamla. Statistiken visar att det är ovanligare med så här kallt väder nu än för 50 år sedan. Sedan har vi kort minne och glömmer bort hur det var förr.
"Slumpen styr"
Hade den här vintern varit ännu kallare utan den globala uppvärmningen?
— Utan den globala uppvärmningen hade det varit helt annorlunda, säger Tjernström.
— Vädret är stokastiskt, det vill säga så när som på årstidsvariationerna så är det slumpen som styr. Men om vi tänker oss att vädret skulle ha utvecklats på exakt samma sätt, men utan den globala uppvärmningen, hade det varit ännu kallare i vinter.
