Flest svenska lavindödsfall sker i Alperna
Åttio procent av svenskarna som dött i lavinolyckor under 2000-talet har omkommit utomlands, de flesta i Alperna. När svenskar åker ner till Alperna och vill få ut så mycket åkning som möjligt på kort tid kan det innebära en fara i sig, säger Naturvårdsverkets lavinexpert Petter Palmgren inför de stundande sportlovsveckorna.
Gå en lavinutbildning: En lavinutbildning ger kunskap om lavinterräng, hur säkra turer kan planeras och hur effektiv kamraträddning genomförs.
Ha alltid med säkerhetsutrustning: I packningen bör alltid lavinutrustning finnas, förstärkningsplagg, extra energi och navigationshjälpmedel.
Läs lavin- och väderprognos: Lavinprognosen ger information om lavinfaran i ett visst fjällområde. Tillsammans med väderprognosen är den ett viktigt beslutsunderlag för säkrare fjällvistelser.
Planera tillsammans med åkkamrater: Diskutera hur brant det är säkert att åka en viss dag, om det finns väderstreck och höjd i terrängen med större lavinfara. Vid flera lavinolyckor de senaste två åren har mer än en person varit involverad och mer än en person har omkommit.
Analysera faror i terrängen innan åket: Många som förolyckas i laviner gör det vid kollisioner med träd i lavinens riktning. Att läsa terrängen och förutse risker är nästan lika viktigt som att mäta lutning inför ett offpist-åk.
Källa: Naturvårdsverket
Att hitta säker off-piståkning är mycket lättare i Sverige än i till exempel Alperna, anser Petter Palmgren, även om det så klart finns risker i Sverige också. Huvudorsaken är Alpernas klart brantare och trängre berg.
Sedan vintern 2000/2001 har 58 svenskar mist livet i lavinolyckor, enligt Naturvårdsverkets lavinprognostjänst. Av dem har åtta av tio omkommit utomlands, framför allt i Alperna men även i Norge, Kanada, Chile och Indien.
Dödssiffrorna sedan 2000/2001 ger ett snitt på 2,5 omkomna per säsong men bara de senaste två åren har tolv svenska medborgare omkommit i laviner.
Rätt utrustning
För den som håller sig i de pistade backarna krävs ingen direkt lavinkunskap. Planerar man att hålla till utanför de pistade backarna finns dock ett och annat man bör känna till.
Petter Palmgren rekommenderar att man går en lavinutbildning och har med sig lavinutrustning så som spade, lavinsändare och sond så att ens åkkamrater får en chans att hitta och gräva upp en om man blir begravd i snön.
— I laviner så är det dem man åker med som har den bästa och ofta den enda chansen att gräva upp en. Hjälm ingår också i säkerhetsutrustningen eftersom det innebär mycket våld att åka med i en lavin och risken är stor att man slår ihjäl sig, säger han.
Någon form av navigationsutrustning, som karta och kompass eller gps, är också viktig att ha så att man inte hamnar fel och tvingas ta en osäkrare rutt för att ta sig hem.
Läs lavinprognosen
Innan man ger sig ut i off-pisten bör man uppdatera sig om lavinprognosen vilket går att göra på lavinprognoser.se för svenska fjäll och avalanches.org för europeiska bergsländer. Slutligen är ett generellt tips: ju brantare sluttning desto högre är risken för att en lavin går.
— Håller man sig under 30 graders lutning och i områdena där under så är riskerna små, säger Petter Palmgren.
