Översvämmat stugområde i Eslövs kommun i slutet av januari.
Översvämmat stugområde i Eslövs kommun i slutet av januari. - Foto: Johan Nilsson/TT

Bråttom rusta för extremväder – åtgärder dröjer

Sverige måste rustas snabbare för att stå emot extremväder. Regeringen lägger stort fokus på vatten i sin uppdaterade strategi för klimatanpassning. Men många åtgärder dröjer. En ny utredning som ska underlätta kommunernas arbete ska vara klar först 2025.


Fakta: Uppdateras vart femte år

Det svenska samhällets anpassning till klimatförändringarna sker på olika nivåer och inom många olika områden. Över 30 myndigheter och alla 21 länsstyrelser har i uppdrag att arbeta med klimatanpassning.

För att stärka det långsiktiga klimatanpassningsarbetet och den nationella samordningen presenterade regeringen en nationell klimatanpassningsstrategi i mars 2018. Den ska uppdateras vart femte år.

Regeringen har tillsatt ett nationellt expertråd med ansvar att följa upp och utvärdera klimatanpassningsarbetet i Sverige. Expertrådets uppgift är bland annat att ta fram underlag inför revideringen av den nationella strategin för klimatanpassning.

Sverige blir varmare och torrare, men också blötare. Skyfall och översvämningar leder redan till stora skador. Extremväder väntas bli vanligare i ett ändrat klimat och det blir dyrare om inte samhället rustas ordentligt.

Men Sverige är inte tillräckligt anpassat och behöver snabbt göra mer, konstaterade regeringens expertråd 2022 i sitt underlag till uppdaterad nationell strategi för klimatanpassning. Strategin skulle presenteras förra året, men läggs fram först nu.

"Otydligt"

Och i höstbudgeten blev det minskade anslag till klimatanpassning – vilket har mötts av kritik.

Men klimatminister Romina Pourmokhtari (L) säger till TT att problemet enligt kommunerna inte är brist på pengar, utan att det främst råder otydlighet kring ansvarsfrågan när det gäller lokal klimatanpassning.

Strategin ska bidra till att man går från "ord till handling" i klimatanpassningen genom att underlätta för snabbare förebyggande insatser, enligt regeringen. Men mycket kretsar kring åtgärder – mål och beslutsunderlag – som ska tas fram först under kommande år. Bland annat ska det göras en uppdaterad nationell klimat- och sårbarhetsanalys.

Finns det konkreta åtgärder som ger snabb effekt i strategin?

— Ett viktigt fokus är vatten och det är något som regeringen kortsiktigt agerar skarpt kring, säger Pourmokhtari och ger en pågående utredning om robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster och en analys av tillgången på grundvatten som några exempel.

Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L). Arkivbild.

Ny utredning

För att snabba på det lokala arbetet med klimatanpassning kan det krävas ny lagstiftning och tydligare finansieringsmodeller, enligt regeringen som tillsätter en utredning som ska vara klar i april 2025.

— Kommunerna är tydliga med att det råder otydlighet kring vem som bär ansvaret för att genomföra en klimatanpassningsåtgärd eller insats på en viss plats, säger Pourmokhtari.

— Utredaren ska identifiera vari hindren ligger och hur vi kan anpassa, eller ha nya, lagar för att underlätta och se till att det går snabbare. Nu tragglar man med lag, ansvarsfördelning och hur man ska få till finansiering.

Har Sverige råd att skjuta viktiga åtgärder och beslut flera år framåt?

— Absolut inte. Det här arbetet borde ha satts i gång tidigare och kommit mycket längre.

TT
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!