Expert: Värnpliktiga kan behöva strida utomlands
Om Nato hamnar i krig är det troligt att även värnpliktiga som krigsplacerats kan behöva strida utomlands, enligt en expert. Det är helt logiskt, säger Jacob Westberg vid Försvarshögskolan.
Regeringen har låtit hovrättsrådet Christer Lundh utreda vilka lagändringar som behövs för att Sverige ska kunna "delta effektivt" i Nato. Utredningen var klar i december men slutsatserna har inte redovisats offentligt än.
Försvarsberedningen, där samtliga riksdagspartier ingår, tittar också på frågan om värnpliktigas roll i Nato. Slutsatserna ska presenteras i slutet av april.
När det gäller värnpliktiga under utbildning har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt att de inte kommer att sättas in utomlands.
Det handlar om färdigutbildade värnpliktiga som krigsplacerats i förband – inte om värnpliktiga som är under utbildning.
Som krigsplacerad värnpliktig har man enligt lagen en skyldighet att delta i försvaret av Sverige.
Frågan är vad det innebär när Sverige nu är med i en allians?
Från regering och riksdag finns ännu inga svar.
Men överbefälhavare Micael Bydén har påpekat att försvaret av Sverige i Nato snarare kommer att börja längs alliansens östra gräns, än längs våra egna nationella gränser.
"Helt logiskt"
Enligt Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, är det troligt att krigsplacerad personal som genomgått värnplikt kan bli tvungna att strida utanför Sveriges gränser, om det blir krig.
— De som genomgått värnpliktsutbildning och krigsplacerats kan komma att vara placerade i förband som anmäls in till Natos försvarsplanering, säger han.
— Det är helt logiskt, om vi nu ska integrera oss fullt ut i alliansen.
Westberg framhåller att Natos nya styrkekoncept bygger på att Natoländerna inom loppet av en månad ska kunna mobilisera totalt 300 000 soldater och sjömän. Inom ett halvår ska ytterligare 500 000 soldater vara redo.
Sverige har i dag drygt 20 000 hel- och deltidsanställda officerare, soldater och sjömän.
— Ska man bygga större arméformationer kan det bli en utmaning att få dessa att räcka till, säger Westberg.
Nordisk division
Han bedömer att de som genomfört värnpliktsutbildning framför allt skulle kunna fylla en funktion i Natotrupperna med längre beredskapstid.
Ytterst ska dessa styrkor kunna sättas in i strid. Men det kan också handla om ett upptrappningsskede där Nato vill förstärka sin närvaro.
Krigsplacerade värnpliktiga skulle till exempel kunna ingå i en nordisk division med Norge och Finland för att försvara Nordkalotten, enligt Westberg. Däremot sannolikt inte i länderna kring Medelhavet.
— Länderna i den regionen har redan en ganska stor komponent för landkrigföring, och det är bara på marksidan som värnpliktiga är aktuella.
I fredstid bedömer Jacob Westberg inte att värnpliktiga kommer att delta i Natoinsatser, som exempelvis den i Lettland där Sverige ska delta med en reducerad bataljon bestående av anställd personal.
