Expert: Extremt ovanlig fängelsedom

Den absoluta majoriteten av omyndiga brottslingar döms till sluten ungdomsvård, enligt Dennis Martinsson, som är lektor i straffrätt vid Linnéuniversitetet.

— Utgångspunkten i lagen är ganska tydlig. Det är inget förbud, men det är en stark utgångspunkt – omyndiga personer ska inte dömas till fängelse. Sedan finns det undantag i vissa extremfall, säger han.

Tonåringen, som hunnit fylla 17 år, döms i Västmanlands tingsrätt för att ha skjutit ihjäl en 18-årig man i Västerås i somras. Utredningen misstänker att det rör sig om en så kallad felskjutning och att offret helt saknat kopplingar till gängkriminalitet.

Förslag om ungdomsfängelser

Att 15–17-åringar döms till fler och längre fängelsestraff kommer att bli betydligt vanligare i framtiden, tror Dennis Martinsson. En utredning som föreslår införandet av särskilda ungdomsfängelser ligger på regeringens bord.

— Om utredningens förslag går igenom så betyder det att man tar bort den enda påföljden som inte är fängelse för den här kategorin.

Hur bra är Kriminalvården på att ta emot omyndiga som döms till fängelse?

— Jag skulle spontant säga inte så bra, säger Dennis Martinsson.

— Utredningen föreslår att Kriminalvården behöver bygga särskilt anpassade anstalter, lite som att kvinnor sitter på särskilda anstalter. Men i utredningen säger man också att det inte räcker. Det behövs till exempel omfattande utbildning. Läser man lite mellan raderna så förstår man att Kriminalvården kanske inte är fullt rustad för det här.

Samhällsskyddet

Är det här en bra metod för att bekämpa gängvåldet?

— Det korta svaret baserat på forskningen är nej. Förenklat kan man säga att det bästa sättet att få barn och unga att fortsätta att begå brott är att sätta dem i fängelse, menar Martinsson.

— Men i den här utredningen trycker man på andra saker – som samhällsskyddet. Att det framför allt är för att skydda oss andra i samhället, och även av hänsyn till brottsoffer, som barn och unga behöver låsas in.