Att flytta till hus har länge setts som ett livsmål för många, men också som ett stort ekonomiskt steg. De senaste åren har dock förutsättningarna förändrats rejält. En ny rapport visar nu att det kan vara betydligt billigare att bo i villa än på länge.
Bakom förändringen ligger främst fallande räntor, som på kort tid har gjort boendekostnaden för husägare mycket lägre än tidigare. Samtidigt ökar kostnaderna i många bostadsrättsföreningar, vilket gör att den som funderar på att byta från lägenhet till villa kan ha mycket att vinna.
Men hur mycket billigare har det egentligen blivit, och gäller det hela landet? Vi har kollat med experter som reder ut vad det egentligen handlar om och hur du påverkas.

Så många tusen kronor billigare efter raset
Enligt Zmartas Husägarindex för tredje kvartalet 2025 har den genomsnittliga årskostnaden för att bo i hus sjunkit med drygt 55 000 kronor sedan toppen i början av 2024. För en vanlig husägare med 70 procents belåning motsvarar det en minskning med närmare 25 procent.
I rena pengar handlar det om att de årliga utgifterna nu ligger på strax över 160 000 kronor, cirka 3 600 kronor mindre än föregående kvartal. För husägare i Stockholm är utvecklingen ännu mer dramatisk, här har boendekostnaden krympt med nästan 86 000 kronor, trots att huspriserna i snitt har stigit med omkring 350 000 kronor under samma period.
Förklaringen ligger nästan helt i räntefallet. När bolåneräntorna sjunkit har räntekostnaderna för husägare med hög belåning minskat med omkring 40 procent. Effekten är särskilt tydlig i områden där bostadspriserna är högst.
– Det är en rejäl räntegåva som de svenska husägarna har fått lagom till jul. Även om de fallande bolåneräntorna främst gynnar personer med stora bolån, kan många husägare se fram mot mer pengar över i plånböckerna. Förhoppningsvis kan det även gynna hårt prövade butiksägare under årets julhandel, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta, i ett pressmeddelande.

Stockholm vinner – Göteborg halkar efter
Zmarta-indexet visar att samtliga storstadsområden fått sänkta huskostnader det senaste kvartalet, utom Göteborg, där utvecklingen i stort sett stått still. I Malmö har notan minskat med drygt 4 700 kronor, medan Göteborg endast noterar en marginell sänkning på cirka 250 kronor.
Ola Söderlind förklarar att skillnaden med att elpriserna stigit med i Västsverige, samtidigt som huspriserna ökat och därmed lett till högre amorteringar.
– Räntefallet äts framförallt upp av ökade elpriser, men även av ökad amortering eftersom småhuspriserna ökat ganska kraftigt i Göteborgsområdet under tredje kvartalet. De ökade huspriserna medför också att lånen sväller och ränteutgifterna minskar därför inte lika mycket som i övriga storstadsområden, säger han.
LÄS MER: Så mycket tappar dina pengar i värde

Privatekonomen: "Räntekostnaden är förklaringen"
Den bild Zmarta målar upp delas även av Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och sparbankerna. Enligt honom syns lättnaden tydligt i bankens kunddata.
– Medelpriset för en villa är idag 3 980 000 enligt Svensk Mäklarstatistik. Med 70 procents belåning och två procentenheter lägre räntekostnader idag jämfört med för två år sedan betyder det att räntekostnaderna sjunkit med ca 55 000 kronor per år före ränteavdrag, säger Arques i en intervju med Nyheter24.
Han förklarar att det nästan uteslutande är räntenedgången som ligger bakom den minskade boendekostnaden.
– Räntekostnaden är förklaringen. Övriga kostnader har i princip utan undantag ökat och i vissa fall betydligt, inte minst de kommunala avgifterna.

Villa eller bostadsrätt – vad lönar sig mest?
Att direkt jämföra kostnaden mellan villa och bostadsrätt är svårt, menar Arques, eftersom boendeformerna skiljer sig i både storlek och ansvar.
– Jämförelsen mellan villaboende och boende i bostadsrätt är svår att göra. Bostadsrätterna är ofta mycket mindre och saknar en tomt så det är som att jämföra äpplen med päron. Skillnader i kommunala avgifter försvårar också möjligheten till en rättvis jämförelse. Generellt sätt är det billigare per kvadratmeter boyta att bo i en villa jämfört med en bostadsrätt. Men då ska det sägas att villaägaren lägger ner mer egen tid på underhållet vilket inte syns i kostnaderna, säger han.
Han tillägger även att om den totala kostnaden ofta blir högre för en villa, handlar det mer om storleken på bostaden än själva boendeformen.
– I kronor räknat kostar det mer att bo i en genomsnittsvilla eftersom villan är normalt sätt större än den genomsnittliga bostadsrätten, förklarar han.

"Många tar ut för låga avgifter"
För den som i dag bor i en bostadsrätt och överväger att flytta till hus, finns det också skäl att se över bostadsrättsföreningens ekonomi.
– De flesta bostadsrättföreningar tar ut för låga avgifter. Så många föreningar kommer att behöva höja årsavgifterna de kommande åren. Men det är på sikt bra för det innebär en sund och långsiktigt hållbar ekonomi i föreningen, säger Arques.
Han menar att villa kan vara klokt för den som vill bo större, är händig och vill påverka sina egna kostnader.
– Villa är ett bra alternativ för den som vill bo stort och är händig. Kostnaderna som skiljer mellan villa och bostadsrätt kan huvudsakligen förklaras av bostadens storlek, tomt och läge. Villaägaren kan genom eget arbete hålla nere drift- och underhållskostnaderna och därmed hålla nere kostnaderna inte minst per kvm boyta, avslutar han.

Rätt läge att ta steget?
Efter flera år av höga räntor och pressad ekonomi ser läget nu ljusare ut för husdrömmen. Med sjunkande räntekostnader och stabilare bostadsmarknad kan den som länge tvekat nu få ett helt annat utgångsläge.
Att bo i hus är fortfarande ett större ansvar, men kan också ge mer frihet, utrymme och möjlighet att styra sina egna kostnader. Och kanske är det just därför, mitt i räntefallet och de stigande bostadsrättsavgifterna, som tiden aldrig varit bättre att flytta till hus.




