Lärare har svårt att få jobb – trots lärarbrist
Det uppges vara brist på behöriga lärare. Samtidigt upplever behöriga lärare att det är svårt att få en anställning. En kalldusch för nybakade lärare och en ekvation som både lärare och arbetsgivare har svårt att få ihop.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Deltidsanställningar, vikariat eller arbete på en annan ort. Det är vardagsmat för dagens lärarstudenter som ska in på arbetsmarknaden efter sin examen, enligt Adam Kedert, ordförande för Sveriges Lärarstudenter.
— Jag har sett fall där folk har behövt ta olika anställningar i olika kommuner med olika huvudmän för att få ihop en motsvarighet till en vanlig heltidstjänst.
Han studerar själv till lärare i Uppsala och berättar att han och andra under studietiden fått höra att det ska finnas gott om arbete.
— Det är först när man närmar sig examen och ska börja söka jobb som man märker hur det faktiskt ser ut i verkligheten. Det kommer som en kalldusch.
— Man har lagt flera år på en utbildning som inte värdesätts. Jag tror nog att många känner sig svikna eller bedragna.
"Kostnadsfråga"
I juni fanns 3 188 personer som uppgett att de söker arbete som grundskollärare inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Över en tioårsperiod är siffran en av de högre.
— Man pratar om lärarbrist men man har lärare som är arbetslösa. Det är en felaktig ekvation och det drabbar både barn, elever och lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande på Sveriges Lärare.
Det hela är främst en kostnadsfråga för kommuner, enligt lärarfacket, som i vissa fall har sett att nedskärningar resulterat i att obehöriga personer anställts före behöriga lärare.
— En obehörig person är billigare att ha i anställning än en legitimerad och behörig, säger Anna Olskog.
Få lockas till mindre kommuner
Men att det handlar om en kostnadsfråga anser inte Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
— Jag har sett exempel på så många olika lösningar för att verkligen attrahera behöriga lärare men där man inte lyckats, säger sektionschef Maria Caryll.
Hon hävdar att det finns arbete, men att det är få som lockas till mindre kommuner. Särskilt svårrekryterat är det i kommuner som saknar närliggande lärarutbildningar, enligt Maria Caryll, som framhäver Norrlandsregionen som exempel.
Där har det länge saknats utbildning för ämneslärare.
— Man stannar nära där man pluggat i sin hemregion och då står man där i Lycksele som kan erbjuda två halvtidstjänster i ämneskombination. I verkligheten är lärarförsörjningen oerhört komplex.
"Får konsekvenser"
För att lösa ekvationen önskar lärarfacket att staten tar större ansvar för skolan. SKR vill se en större spridning av lärarutbildningar.
Oavsett ställer problemet till det, framhåller Adam Kedert.
— Framför allt får det konsekvenser för den individ som har lagt ner tre till nästan sex år av sin tid och utbildning, dragit på sig studielån och sedan inte får ett jobb.