Romina Pourmokhtari reser snart till Cali i Colombia för att delta i slutspurten vid FN-mötet om biologisk mångfald.
— Jag brinner särskilt för havsfrågorna och kommer inte minst verka för att vi får framsteg för skydd av marina områden på plats, säger hon.
För två år sedan kom deltagarna överens om att skydda 30 procent av planetens havs-och landområden fram till 2030. Det innebär en fördubbling för Sverige, som bland annat behöver bilda nya reservat.
Svårt med skogsägare
Pourmokhtari duckar frågan om hon tror att Sverige når målen på landsidan, och pekar ut det stora antalet privata skogsägare som problematiskt i sammanhanget.
— Det är någonting som gör att det exempelvis blir mer tidskrävande och svårt att hitta de här markägarna som vill skydda sin natur och vill ta del av de här medlen, säger hon.
När det gäller haven har regeringen lagt fram en proposition om att skydda 30 procent fram till 2030. I det perspektivet ser miljöministern det som ett bakslag att EU-länderna beslutat att sill- och strömmingskvoten dubblas i centrala Östersjön.
— Det är alldeles förödande och vi har en stor oro från regeringens sida att de här bestånden kollapsar om vi fortsätter som vi gör.
Pengar i centrum
En av frågorna i Colombia väntas bli hur man ska samla in pengar till de åtgärder som behöver göras. Sverige, Norge och Tyskland var 2022 de enda tre länderna som betalade "sin del" av de 20 miljarder dollar som är målet, enligt tankesmedjan ODI.
— Jag kan ju inte lova vad som beslutas i framtida budgetar men Sverige har annonserat att vi vill utöka vårt bistånd i de här frågorna, säger Pourmokhtari.
Precis som i klimatförhandlingarna är det vissa länder som bromsar, och ungefär samma grupp sätter sig på tvären i förhandlingarna kring biologisk mångfald, enligt miljöministern.
— Det är inte särskilt många som är ideologiskt motiverade i att man förnekar den kris som pågår, utan det handlar snarare om vissa länder som har en ekonomi som är djupt beroende av exploatering av natur eller marina områden, säger hon.
