Svensk vapenexport inom Nato ska underlättas

2023 års utredning om krigsmateriel har lämnat sitt förslag till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

— Med utredarens förslag gör vi nu upp med den tidigare neutralitetspolitiken och lämnar den bakom oss, säger hon.

Utredningen betonar att artikel 5 i Nato-avtalet, som säger att alla medlemmar är skyldiga att hjälpa ett angripet land, nu är en central del av Sveriges säkerhets- och försvarspolitik.

Regler för export och samarbete kring krigsmateriel behöver därför anpassas, enligt utredningen.

"Rensas ut"

— Det är bara att konstatera att det finns vissa delar i riktlinjerna som i dag är felaktiga i och med att vi har anslutit oss till Nato. Det innebär att de neutralitetsrättsliga delarna av riktlinjerna behöver rensas ut, säger särskilde utredaren Per Westerberg på en pressträff.

— Det innebär då också att vi kan exportera till länder inom Nato även i händelse av krig, fortsätter han.

Svenska Freds är kritiskt till utredningen och menar att förslagen öppnar för ökad vapenexport till Turkiet. Organisationen pekar på att landet brister i respekten för mänskliga rättigheter och återkommande hotar med attacker mot sina grannländer.

"Kan avvisas"

Westerberg understryker att en helhetsbedömning ska göras varje gång krigsmateriel ska exporteras.

— Det finns en presumtiv syn på att man är mer välvillig inom Nato. Men det är en helhetsbedömning och den sker av Inspektionen för strategiska produkter, kan hänskjutas för rådgivning till Exportkontrollrådet och i kniviga fall till regeringen, säger han.

Finns det möjlighet att exportera till ett land även om artikel 5 inte har utlösts?

— Det finns det alltid, men det kan avvisas lika gärna.

Regeringen skickar nu ut utredningsförslagen på remiss för synpunkter. Man räknar med att kunna lägga en proposition våren 2026.