Försvarsbeslut kan snart behöva rivas upp
Försvarsbudgeten ska öka kraftigt fram till 2030 för att möta hotet från Ryssland. Men om bara ett par år kan det krävas mer pengar, till ytterligare satsningar.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Krigsorganisationen utökas från 88 000 till 115 000 befattningar 2030
Fyra armébrigader ska vara färdiga 2030
12 000 värnpliktiga ska utbildas årligen från senast 2035
Personalsatsning för marinen
Territoriella förband i kompanistorlek inrättas för regionala uppgifter
Hemvärnets 40 bataljoner ska öka från 22 000 till 26 000 personer år 2030
Armén förstärks med luftvärn
Anskaffning av förnödenheter som ammunition och reservdelar
Anskaffning av drönare och patrullrobotar
Inköp av mer långräckviddiga vapen – kryssningsrobotar, sjömålsrobotar, kustrobotar och raketartilleri
Satsning på digitalisering av försvarets sambands- och ledningssystem
Modernisering av radar- och andra sensorsystem
Satsning på militär förmåga i rymden, som svenska militära satelliter
För första gången får även det civila försvaret stora tillskott.
Från 2028 ska 15 miljarder årligen läggas på att stärka till exempel befolkningsskydd, livsmedelsförsörjning och vården i krig.
Källa: Totalförsvarspropositionen
Riksdagen klubbar idag försvarsbeslutet för 2025–2030. Beslutet innebär att försvarsbudgeten ökar från 125 miljarder i år till 186 miljarder 2030.
Men trots den stora satsningen är det inte säkert att resurserna räcker.
Regeringen varnar i sin totalförsvarsproposition för att det osäkra säkerhetspolitiska läget, Sveriges Natomedlemskap och andra externa faktor kan kräva ytterligare miljarder för upprustningen.
Krigsvetaren Oscar Jonsson bedömer att den ekonomiska bana som försvarsbeslutet lägger ut snart kommer att bli överspelad.
— Nu har vi ett sikte på 2,6 procent av BNP till 2030, medan Natochefen Mark Rutte så sent som i veckan sade att 3 procent inte räcker utan att vi måste tillbaka till Kalla kriget-nivåer. Samtidigt som Donald Trump också säger att 4 procent är det vi borde spendera, säger han.
Nya krav
Enligt regeringen är den krigsorganisation som beslutades redan 2020 fortfarande "relevant", trots Rysslands anfallskrig och Sveriges Natomedlemskap.
Men Jonsson framhåller att Nato sannolikt ställer nya krav när alliansen hösten 2025 presenterar nya mål för vad alliansen ska klara.
— Det kommer att innebära en avsevärd förmågeökning. Det utgör också en stor risk för försvarsbeslutet om Nato vill ha helt andra saker än det våra riksdagspartier beställer, vilket jag tror är ganska sannolikt, säger han.
Jonsson pekar också på att Ryssland nu lägger ungefär 40 procent av sin statsbudget på "försvar och säkerhet".
Han bedömer att Sverige kan behöva fatta ett nytt försvarsbeslut redan 2026.
Strida längre
Enligt dagens försvarsbeslut ska arméns stomme fortsatt bestå av fyra brigader, marinen ska även framöver ha sju korvetter som beväpnas med luftvärn och fem ubåtar. Flyget ska, som i dag, bestå av sex stridsflygdivisioner.
Men krigsorganisationen behöver, enligt regeringen, "fyllas upp i olika avseende".
För att försvaret ska kunna strida under en längre tid, görs satsningar på mer ammunition, robotar, reservdelar och olika förnödenheter.
En del förstärkningar görs vad gäller drönare, långräckviddiga robotar, utveckling av raketartilleri, svenska militära satelliter och modernare radar- och sensorsystem.
Krigsorganisationen ska växa från dagens 88 000 befattningar till 130 000 2035. För att klara det ska antalet årligen utbildade värnpliktiga öka från årets 5 000 till 12 000 senast 2035. Där ingår personalsatsning i marinen, ökad hemvärnspersonal och nya territorialförband.
