En bred majoritet av riksdagspartierna, förutom MP och V, är överens om att det ska gå att återkalla svenska medborgarskap i vissa fall.
Det står klart när grundlagskommittén nu presenterar sitt betänkande om förändringar i regeringsformens andra kapitel.
I dag går det inte att återkalla ett svenskt medborgarskap. Men enligt förslaget ska det kunna ske för personer med dubbla medborgarskap, om de lämnat oriktiga uppgifter, mutat eller hotat sig till medborgarskapet eller har gjort sig skyldiga till brott som allvarligt hotar rikets säkerhet.
Tidöpartier vill gå längre
M, SD, KD och L hade dock velat gå längre och har därför lämnat in ett särskilt yttrande om att även systemhotande brottslighet som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen ska omfattas. På så sätt vill man kunna återkalla även gängkriminellas medborgarskap.
— På den här punkten är jag bekymrad. Jag tror att det hade varit viktigt med en reglering som också träffar de som utgör ett stort systemhot mot vår inre säkerhet, men som inte nödvändigtvis finns i den våldsbejakande extrema miljön, säger Strömmer.
Han säger att det med de avgränsningar som nu föreslås inte kommer gå att ta tillbaka medborgarskapet från en gängtopp som från utlandet "orkestrerar mord, skjutningar och sprängningar på gator och torg".
Socialdemokraterna, och övriga oppositionspartier, motsätter sig detta.
— Det är så pass luddigt att vi inte kan säkerställa att det endast skulle omfatta gängkriminella, utan det skulle kunna bli även annan typ av brottslighet. Det är inte rättssäkert, säger Amalia Rud Stenlöf (S).
Att ha begreppet "vitala intressen" inskrivet i grundlagen, öppnar upp för osäkerhet om vilka brott som senare kan omfattas i den konkreta lagstiftningen, menar S.
— Vi står kvar vid att vi i grundlagen vill ha det så precist som det bara är möjligt om vilka brott som ska kunna leda till indraget medborgarskap, säger Björn von Sydow (S).
Hoppas på enighet
Strömmer hoppas dock att partierna framöver ska kunna enas om att gängkriminella ska kunna bli av med medborgarskapet.
— Jag tänker inte föregripa det, men jag hoppas att det ska gå att nå en majoritet under beredningen, säger han.
Amalia Rud Stenlöf är orolig för att regeringen tänker gå vidare med Tidöpartiernas förslag, trots att det inte finns stöd i grundlagskommittén för det.
— I så fall kör han över en gammal tradition i Sveriges riksdag, där man kräver en bred politisk majoritet när man lägger fram grundlagsförändringar, säger hon.
