Att den förväntade medellivslängden stadigt ökar är numera en etablerad sanning. Tack vare förbättrade levnadsvillkor och medicinska framsteg har snittet för hur länge vi lever ökat i stora delar av världen från 1900.
Men nu anas ett smärre trendbrott. Mellan åren 1990 och 2011 låg ökningen på 0,23 år i snitt i Europa. Därefter, perioden 2011 och 2019, sjönk ökningen till 0,15 år, visar en genomgång som publiceras i The Lancet Public Health.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleTrenden är likadan i alla studerade länder i Europa – med ett undantag: Norge. Av de 20 undersökta länderna var vårt grannland det enda där ökningen fortsätter att öka.
Den största nedgången i ökningstakt syns på de brittiska öarna, i England följt av Nordirland, Wales och Skottland.
I många länder kom sedan också ett slag mot medellivslängden under början av 2020-talet som en konsekvens av covidpandemin. Men i Sverige tillsammans med Irland, Island, Norge, Danmark och Belgien syns inte någon pandemieffekt på medellivslängden, enligt Lancet-artikeln.
Enligt forskarna drevs den ökade medellivslängden under åren 1990 till 2011 av färre dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar och cancer, delvis tack vare bättre folkhälsopolitik. Forskarna betonar behovet av långsiktiga insatser för att förbättra kosten och öka den fysiska aktiviteten.
2023 var medellivslängden för män i Sverige 81,6 år och för kvinnor 84,9 år, enligt Statistiska centralbyrån.
Rättat: I en tidigare version av texten beskrevs trenden för förändringen av medellivslängden felaktigt.
