Namnen för tropiska cykloner finns på en roterande lista och återkommer vart sjätte år – om inte ovädret är så dödligt eller förödande att det vore opassande att döpa ett framtida oväder till samma sak.
Beryl, Helene, Milton och John ersätts nu med Brianna, Holly, Miguel och Jake.
Att så många som fyra orkaner byter namn händer inte varje år, men är inte heller extremt ovanligt, säger Sverker Hellström, klimatolog vid SMHI.
— Jag och min kollega har tittat bakåt och de senaste 70 åren har det hänt 13 gånger, så det är någon gång mellan vart femte och tionde år.
Orkansäsongen i norra Atlanten var något kraftigare än vanligt förra året.
Varnar människor
Tropiska cykloner i Atlanten och östra Stilla havet har sedan 1953 fått namn efter listor som först togs fram av National Hurricane Center. Nu är det den världsmeteorologiska organisationen (WMO) som har hand om och uppdaterar listorna.
Namnet är aldrig efter en enskilda person utan ska vara kort, lätt att uttala, betydelsen ska vara lämplig på olika språk och det ska vara unikt – samma namn kan inte användas i olika regioner.
Norge namnger
I Sverige finns ingen tradition av att namnge stormar, men den norska vädertjänsten namnger sedan mitten på 1990-talet oväder som föranleder varning för extremt väder.
Eftersom oväder ofta kommer från väster hinner den norska vädertjänsten ofta sätta namn på dem innan de når Sverige.
I dag har vädertjänsterna i Sverige, Danmark och Norge dialog om namnet. Om ett land redan hunnit sätta ett namn på en storm väljer de andra oftast samma.
Skulle ett kraftigt oväder utvecklas över Sverige utan att ha fått något namn i Norge eller Danmark, namnger SMHI det genom att ta något av dagens namn enligt almanackan. Första gången ett oväder fick namn på det sättet var stormen Simone den 28 oktober 2013.
