Barnafödandet har i förhållande till befolkningen aldrig varit lägre i Sverige.
— På sikt blir det ett stort problem, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).
Barnafödandet är i dag nere på 1,4 barn per kvinna, vilket är avsevärt lägre än de 2,1 som behövs för en hållbar befolkningsutveckling. Forssmed framhåller bland annat att arbetskraften på sikt kommer att minska och att färre unga måste försörja många äldre.
— Det här sätter den svenska välfärdsmodellen under tryck, säger Forssmed.
Känner meningslöshet?
Socialministern pekar på forskning som visar att en av fyra kvinnor inte vill ha barn. Utredningen ska undersöka varför det är så.
Möjliga orsaker till det låga barnafödandet kan enligt Forssmed vara praktiska hinder, som ekonomi och bostad, men också biologiska eftersom kvinnor väljer att skaffa sitt första barn allt senare.
Han lyfter också ökande psykisk ohälsa, att inte känna mening med livet och att det kan ha blivit svårare att hitta en partner.
Utredningen får ett år på sig och ska föreslå konkreta åtgärder för ett mer "familjevänligt samhälle”. Utredare blir Åsa Hansson, docent i nationalekonomi. Hon får en expertgrupp till sin hjälp, där bland andra författaren Anna Björklund ingår.
Trots att Sverige redan har ett av världens mest generösa system för exempelvis föräldraledighet utesluter Forssmed inte att ytterligare ekonomiska incitament kan behövas.
Typ som ett bidrag till förstföderskor?
— Det finns ju länder som prövar detta nu och där har vi gett utredaren i uppdrag att se över vad som fungerar och inte, och om det är något som kan bli aktuellt i Sverige.
Bred nedgång
De senaste två åren har barnafödandet legat under 1,5 barn per kvinna, vilket aldrig hänt tidigare – trots att statistik finns flera hundra år tillbaka i tiden.
— Om det fortsätter betyder det att varje kommande generation blir 30 procent mindre än föräldragenerationen, säger Forssmed.
Barnafödandet har minskat nästan varje år sedan 2010, enligt SCB, då den summerade fruktsamheten var 1,98 barn per kvinna. Nedgången gäller brett, både för svenskar och invandrare och stad och landsbygd, påpekar Forssmed.
