— En ren, hälsosam och hållbar miljö är en mänsklig rättighet, säger domstolens ordförande Yuji Iwasawa när han presenterar ICJ:s yttrande i högkvarteret i nederländska Haag på onsdagen.
Frågan om skadestånd skulle enligt domstolen behöva prövas från fall till fall. En förutsättning är att man lyckas fastslå ”tillräcklig direkt och särskilt kausalt samband”.
ICJ:s utlåtande kommer sedan FN:s generalförsamling i mars 2023, efter år av påtryckningar, vände sig till domstolen med frågan om vilka skyldigheter världens stater kan anses ha för att skydda klimat och miljö från utsläpp av växthusgaser – och vilka juridiska konsekvenser detta ska kunna få.
Möjligt skadestånd
Små önationer i Oceanien, för vilka stigande havsnivåer utgör ett existentiellt hot, har gått i bräschen för det historiska målet som backas av över 130 länder. Förhoppningen har varit att ICJ ska slå fast att klimatförstöring är olagligt och att rika länder med höga utsläpp måste ta störst ansvar för den gröna omställningen.
Det gör man också.
Bristande klimatarbete kan enligt ICJ bryta mot internationell rätt. Dessutom anser man att rika industrialiserade länder, däribland Sverige och övriga EU, har ”särskilda skyldigheter att ta initiativet i kampen mot klimatförändringarna”. Detta bland annat genom att begränsa sina utsläpp av växthusgaser.
Domstolens utlåtande, ett så kallat rådgivande yttrande, är inte bindande. Däremot är det mer än en symbolhandling, eftersom det kan utgöra grund för framtida rättsliga åtgärder, som stämningar, i olika länder.
Svenskt exempel
Ett svenskt exempel finns i Aurorafallet, där organisationen Aurora stämde Sveriges regering för vad man hävdar är otillräckligt klimatarbete. Högsta domstolen meddelade i februari att målet inte kan prövas i svensk domstol, men öppnade för att en annorlunda utformad klimattalan skulle kunna tas upp i framtiden.
Aurora förbereder sig för att lämna in en ny stämning mot svenska staten.
Rättad version: I en tidigare version av texten förekom felaktiga uppgifter om Auroras nya stämning.
