Nyheter24
Annons

Drygt 150 yrken kan bli undantagna från lönekrav

Publicerad: 24 juli 2025, kl. 10:36
Uppdaterad: 25 juli 2025, kl. 10:28
På torsdagen meddelade Migrationsverket att att en lista till regeringen med 152 yrken som föreslås att undantas från föreslagna lönekravet. Arkivbild. Foto: Adam Wrafter/SvD/TT

Ingenjörer, sjuksköterskor och drifttekniker – det är tre yrken som kan undantas från det föreslagna lönekravet vid arbetskraftsinvandring. Det framgår av en lista som Migrationsverket och Arbetsförmedlingen skickat in till regeringen.

I dag krävs det att personer från länder utanför EU tjänar 80 procent av svensk medianlön för att få arbetstillstånd. Tidöpartierna vill höja den gränsen till 100 procent, vilket motsvarar en lön på 37 100 kronor.

Regeringen har tidigare meddelat att vissa yrken kommer att undantas, om förslaget genomförs. Nu har Migrationsverket och Arbetsförmedlingen skickat in en lista med förslag på 152 yrken, som kan komma att omfattas som undantag.

— Vi har precis fått den, så vi ska titta på den. När vi gör sådana här ändringar måste vi ha fakta på bordet, säger migrationsminister Johan Forssell (M), som poängterar att det inte är klart om lönekravet kommer genomföras.

Pekar ut vissa yrken

Myndigheterna pekar speciellt ut vissa yrken – städare, kockar och kallskänkor. Enligt Migrationsverket finns det en kompetensbrist i dessa yrken, vilket skulle kunna motivera att de undantas från lönekravet.

Annons

Men myndigheten ser också en risk för exploatering och missbruk kopplade till dessa yrken. Det är något som regeringen kommer beakta, om regeringen väl höjer lönekravet, enligt Forssell.

— En viktig del är att få bort fusket och missbruket. Vi kommer från ett system där man kunde arbetskraftsinvandra med en lönenivå på 13 000 kronor i månaden och det fick ju väldigt skadliga effekter. Det vill vi inte ska ske, säger Johan Forssell.

Kanske inte får lön

Missbruk kan handla om att Migrationsverkets prövningsprocess utnyttjas för att få till exempel ett arbetstillstånd. Exploatering är också något som kan ta sig uttryck på många sätt, enligt Hanna Geurtsen, biträdande uppdragsledare för arbetstillstånd hos Migrationsverket.

— Det kan vara att man inte får lön, att man tvingar någon att arbeta under dåliga förhållanden eller till och med att det kan vara brottsligt och straffbart – det vill säga tvångsarbete och människohandel. Men gemensamt är att arbetstagarens rättigheter åsidosätts, säger hon till TT.

Rättad version: I en tidigare version av texten var migrationsministerns efternamn felstavat.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons