Sverige har, efter Finland, den högsta rapporterade förekomsten av diabetes typ 1 i världen. Sjukdomen, som beror på att immunförsvaret felaktigt angriper de insulinproducerande cellerna, är kronisk och drabbar framför allt barn och unga.
Nu har forskare från Göteborgs universitet undersökt om det finns ett samband mellan personer som drabbats av diabetes typ 1 och var de bodde under sina första levnadsår. De använde det Nationella diabetesregistret för att ta fram uppgifter om personer som diagnostiserats med diabetes typ 1 mellan 2005 och 2022, totalt drygt 21 800 personer
Vid jämförelsen såg de att det fanns områden med högre och med lägre risk. Totalt identifierades fyra högriskområden som alla ligger på landsbygden i främst de norra delarna av Sverige.
Låg risk i Växjö
Den relativa risken att utveckla diabetes typ 1 var mellan 30 och 80 procent högre jämfört med snittet. Inga högrisk-kluster hittades i storstäderna.
I storstäder som Stockholm, Malmö och Göteborg var risken mellan 20 och 50 procent lägre att få sjukdomen jämfört med genomsnittet.
— Det var förvånande att mönstret var så tydligt och framförallt kopplat till var man bor de allra första levnadsåren, säger Soffia Gudbjörnsdóttir, professor vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.
I glesbygd i norra Sverige var risken allra högst. Den lägsta risken fanns i städer i södra Sverige som Växjö, Norrköping och Halmstad.
Kanske infektioner
Forskarna vet inte varför det ser ut så här men lyfter bland annat att en möjlig förklaring kan vara att virusinfektioner är vanligare bland barn i större städer. Det skulle kunna ha en skyddande effekt mot autoimmuna sjukdomar medan barn på landsbygden kan utsättas för mer bekämpningsmedel.
— Men vi vet inte varför vissa utvecklar diabetes typ 1 men nu har vi en bas som vi kan gå vidare med, säger Soffia Gudbjörnsdóttir.
Resultaten ska presenteras på en europeisk diabeteskonferens i september och har ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift.
