Snart tas dock ansvaret för de brottsdömda barnen över av en redan svårt belastad kriminalvård.
— Det är otroligt, på två och ett halvt år har vi nästan femdubblerat antalet barn och unga som verkställer straff enligt LSU, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör på Statens insitutionsstyrelse (Sis).
Den 31 juli i år avtjänade 254 ungdomar straff enligt Lagen om sluten ungdomsvård (LSU). Det är en ökning från 149 samma period 2024 – och upp från bara 57 så sent som 2022.
— När vi har tittat på det så var över 40 procent dömda för mord, försök till mord, dråp eller försök till dråp, säger Åbjörnsson Hollmark.
Våld och hot
Trots utvecklingen av antalet dömda har kurvorna hos den många gånger utskällda myndigheten i den offentliga debatten pekat åt rätt håll. Den senaste rymningen från en Sis-institution var 2022 och antalet vålds-och hotincidenter mellan barn och mot personal sjunker.
Elisabet Åbjörnsson Hollmark säger att ett omfattande utvecklingsarbete kring säkerheten är en stor förklaring, tillsammans med ny lagstiftning som gör att ungdomarna inte längre fritt kan kommunicera med personer på utsidan.
— Det ger dem möjligheten att faktiskt bryta kontakter med kriminella, bekanta eller andra som inte värnar om deras vård och behandling. Det har varit väldigt, väldigt bra för oss.
Det innebär också att man inte kan planera rymningar från insidan som tidigare, framhåller hon.
Ungdomsfängelser
Samtidigt pågår ett arbete för att helt avskaffa påföljden LSU och dessa barn ska på sikt försvinna från Sis omsorg. Nästa sommar ska Kriminalvårdens första ungdomsfängelser öppna, där de därefter kommer att placeras.
— Jag är rörande överens om att man utifrån samhällsutvecklingen behövde se över LSU-lagstiftningen med maxtiden på bara fyra år. Med det sagt är min uppfattning att vi klarar det här uppdraget riktigt, riktigt bra.
Kriminalvården är redan hårt överbelastad då antalet intagna på anstalt nära fördubblats de senaste tio åren. Elisabet Åbjörnsson Hollmark understryker vikten av att myndigheten får rätt resurser för att säkra en god skolgång åt barnen.
— För den här gruppen, med hög andel NPF-diagnoser, har vi sett att det är framgångsrikt med små barngrupper, att det är lärartätt och att man finns där för de här barnen som ofta har väldigt svårt att koncentrera sig. Vi hoppas verkligen att riksdag och regering lyssnar på det.
