— Baserat på den information vi har om det här fallet, utifrån det vi kan se i våra eftersökningar och fackliga underrättelser som kommer oss tillkänna, borde det inte ha skickats en ambulans till platsen, säger Henrik Johansson.
Han understryker dock att polismyndigheten inte bekräftat fackets bild av händelseförloppet och hur larmet inkom.
Generellt sett menar Johansson att det är ett utbrett problem att ambulanspersonal skickas till platser där hot och våld kan förekomma – och efterfrågar ”flaggning” av adresser.
— Vi har drivit frågan om flaggning i över 20 års tid, det är ett sätt att förebygga sådana här händelser.
Efterlyser informationsutbyte
Det som Johansson efterfrågar är ett bredare informationsutbyte, som innebär att ambulanssjukvårdare får ta del av brotts- och misstankeregistret.
— Vi får knappt någon information alls om vem som larmar en ambulans. Ibland åker vi på fall som egentligen polisen borde åka på, säger han.
Enligt Ambulansförbundet är oron för hot och våld utbredd bland medlemmarna – och förbundet menar att det är just informationsutbyte som kan förebygga detta, samt att ta bort ensamarbete inom ambulansen.
— Det tragiska fallet i dag innebär att en kollega aldrig mer kommer komma hem. Och det hade gått att undvika, säger Johansson.
”Hot och våld ökat”
Även Vårdförbundet ser att risk- och hotbilden för ambulanspersonal har ökat, enligt en medlemsundersökning från 2022.
— Vi har fått signaler från medlemmar om att hot och våld har ökat. Därför har vi också ställt en hel del krav till arbetsgivarparten, men också till regeringen. Det handlar mycket om att arbetsgivaren behöver jobba mycket mer förebyggande, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.
.jpg)
