I takt med att digitala bedrägerier blir mer avancerade ökar även riskerna för konsumenterna. Nu höjer den svenska Finansinspektionen ett varningens finger.
För den som söker snabba pengar eller drömmer om hög avkastning kan erbjudanden som dyker upp i sociala medier eller via direktkontakt verka lockande. Men bakom fasaden kan dölja sig rena bedrägerier, och det kan bli dyrt.
Vad gäller egentligen?
Luras med lån och investeringar
FI, närmare sagt Finansinspektionen, har nu gått ut med en varning efter att ha identifierat 40 aktörer som misstänks lura konsumenter med olagliga finansiella tjänster. Bolagen saknar tillstånd att verka i Sverige har därför landat på myndighetens varningslista.
De utpekade aktörerna använder varierande metoder. En del utger sig för att erbjuda investeringar med hög avkastning, ofta med professionellt utformade hemsidor och påhittade licenser. Andra lockar med lån utan krav på kreditupplysning, ett löfte som tilltalar den som fått nej från vanliga banker. I synnerhet handlar det om bluffar som konsumenten först betalar avgifter, men sedan aldrig ser röken av några pengar.
– De här aktörerna är bedragare som försöker lura konsumenter på pengar, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, i ett pressmeddelande.
Bedragare som utnyttjar tidigare offer
Finansinspektionen uppmärksammar även en annan oroande trend, en så kallade "recovery rooms"-trend. Det är bedragare som riktar in sig på personer som redan blivit lurade tidigare. De utlovar hjälp med att återfå förlorade pengar, mot ytterligare betalning.
– Recovery rooms är bedrägeri på bedrägeri. Konsumenter luras att betala ännu mer pengar till bedragare vilket är särskilt hänsynslöst då många offer skäms över att ha blivit lurade och är måna att försöka ställa allt till rätta, säger Moa Langemark.
I en intervju med Nyheter24 ställdes frågan till Moa Langemark om vad man absolut inte ska göra när man redan blivit utsatt för ett "bedrägeri på bedrägeri":
– Du måste alltid vara uppmärksam om du blir kontaktad och aldrig lämna ifrån dig kontrollen över din dator eller mobil eller andra känsliga uppgifter, säger hon till Nyheter24 och fortsätter:
– Ofta kommer bedragarna i kontakt med sina offer genom bluffannonser i sociala medier eller att de ringer. Men när det gäller recovery rooms går bedragarna på sina tidigare offer men säger sig då komma från en myndighet eller privat aktör som hjälper offer att få tillbaka sina pengar, fortsätter hon.
Så skyddar du dig – enligt experten
FI uppmanar alla att vara på hugget. Den som funderar på att investera eller ta lån bör alltid kontrollera att företaget har tillstånd, det görs enklast via FI:s företagsregister på fi.se. De betonar vikten av att aldrig betala i förskott till okända aktörer, speciellt inte om erbjudandet kommer oväntat.
Mörkertalet är stort. Men vad ska konsumenter göra när de misstänker bedrägeri?
Om du misstänker att du blivit kontaktad av en bedragare över telefon så blockera numret och var uppmärksam på okända samtal framöver. Om du blir kontaktad över sociala medier ska du anmäla till plattformen. Plattformarna har ett ansvar att hålla sina sidor rena från bedragare, svarar Moa Langermark.
Se hela varningslistan här
- Fridhem Asset Management AB (clone)
- Industria Försäkring (clone)
- ITCS Trade (ITCS Capital Ltd)
- Trojan Western International Bank (trojwesternonline.com)
- Kurator Lån
- Prevvault
- Himmel-capital.com
- Finoprise-gruppen.com
- Finaver Direct Finance
- Private Equity
- Noelse Loan and Finance
- First Credit Plus
- Moj Finances
- Broker GMBH
- Sentlo Trade
- Finaso
- Delta Finance (clone)
- Revolt 21
- ElthoEquity
- Fill Assets
- CryptoStance
- Vinst Corebit
- Sicav.se/ Sofinans Sverige BA/sofinans.se/
- DSM Band
- Avast bank ltd
- Alexia Capital
- ADLAN Finance
- Nordnexx.net/ Delport Financial Group Ltd (clone)
- Flexi Finans
- NTICB Financial, Inc
- Elmstone union
- AproBit Markets LTD
- Yanseria
- Quantiumax.com
- NovasTrade
- Snabb Fluxrad
- Niovaultassets
- Novaskypoint
- Fluixis Finance
- Vialån
Källa: Finansinspektionen.
.jpg)
