De har egen el direkt från ”balkongkraftverket”

Några av vinrankorna på balkongen fick maka på sig, men annars var installationen enkel. Jörg Lühmann i byn Sieben Linden visar på sladden som går från solpanelen till uttaget i väggen – svårare än så var det inte.

— Det finns inga tekniska svårigheter. Man kan få ut max 900 watt – i teorin i alla fall, om solen står på hela dagen.

Han köpte sina två solpaneler med stickkontakt, allmänt kallade balkongkraftverk, hos livsmedelskedjan Edeka för 299 euro styck för ett och ett halvt år sedan. De har inte riktigt betalt sig än, han räknar med att han sparar runt 100 euro om året.

— Men jag ser inga nackdelar med att ha dem. De stör mig ju inte.

Stort mörkertal

Jörg Lühmanns solpaneler borde egentligen vara anmälda, men tillhör det stora mörkertal som tros vara ett par miljoner. Förra året uppskattade miljömyndigheten Umweltsbundesamt att det fanns tre miljoner balkongkraftverk i drift, men bara 800 000 av dem var registrerade. I år har antalet registrerade passerat en miljon.

Hur mycket el man får ut beror, förutom hur soligt det är, på hur de sitter placerade. Skugga, även delvis, drar ner produktionen markant. Elen förbrukas i regel direkt eller lagras tillfälligt i ett batteri.

Enligt branschorganisationen Bundersverband Solarwirtschaft täcker balkongkraftverken i genomsnitt mellan 10 och 40 procent av ett hushålls elbehov och tar som exempel att två solcellsmoduler med en effekt på 400 watt vardera ungefär producerar lika mycket el under ett år som en tvättmaskin och ett kylskåp förbrukar i ett tvåpersonershushåll.

Oliver Lang på företaget Sonnenrepublik är en av pionjärerna i branschen och har varit med sedan 2019 då installationskraven ändrades, så att det blev möjligt att generera egen el på balkongen.

— Först var det mest miljömuppar och tekniknördar som köpte, men 2022 kom den riktiga boomen när folk trodde att de skulle bli invaderade av Ryssland.

Flera lagändringar

En rad regeländringar har gjorts för att uppmuntra fler att skaffa balkongkraftverk. De är momsbefriade och elen behöver inte beskattas. Hyresvärdar får inte säga nej om hyresgäster vill sätta upp ett på balkongen. Dessutom har priserna sjunkit ordentligt och i dag finns de att köpa på byggmarknader, livsmedelskedjor och Ikea.

Det stora problemet brukar vara monteringen, förklarar Oliver Lang. Det krävs en fackman för att fästa panelerna ordentligt.

— De väger runt 20 kilo, så det är inget man vill ska ramla ner i huvudet på någon.

Monteringen är också något som drar upp priset. Trots det tycker Oliver Lang att det är en investering som lönar sig.

— Med professionell montering kostar det kanske 1 000 euro, och man sparar runt 250 euro om året – då har man sparat in summan på fyra år. Det är mer lönsamt än att ha solceller på taket.

Inte i Sverige

Att ansluta solceller med stickpropp har i Tyskland blivit möjligt bland annat genom en ändring i elinstallationsstandarden. I Sverige är det i nuläget inte aktuellt, förklarar Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket.

— Den bedömning vi gjort hittills är att ansluta en solcellsenhet med stickpropp uppfyller inte de elinstallationsregler vi har i Sverige.

I svensk standard fordras att en generator som ansluts för att drivas parallellt med nätet inte ansluts med stickkontakt, utan fastansluts.

Elsäkerhetsverket ser också risker med balkongkraftverken. Eftersom flera eluttag är kopplade till en säkring finns det risk att man ansluter både produktion och förbrukning under samma säkring.

— Då finns det en risk att ledningarna i elanläggningen kan överbelastas. Den främsta risken är att man får någon form av varmgång men det kan även leda till brand.

Mikael Carlson pekar också på sannolikheten för att den som skaffat en anläggning skaffar fler för att öka vinsten – och därmed ökar belastningen och risken för överhettning.

När man från Elsäkerhetsverket sökt svar från tyskt håll kring hur man hanterat risk för överbelastning har man hittills inte fått några tillfredsställande svar. Det betyder inte att solceller som ansluts med stickpropp är uteslutet i Sverige för all framtid.

— Vi är inte omöjliga heller, utan vi vill förstå hur man kan komma framåt. Vi har en pågående utredning och letar efter de användarfall som kan ge en överbelastning på ledningarna.

Planen att utredningen ska bli färdig är i slutet av året, men det är inte samma sak som att klartecken för balkongkraftverk väntar runt hörnet, förtydligar Mikael Carlson.

— Den ger bara svar på om vi kan koppla in de här utrustningarna på ett tryggt sätt i befintliga anläggningar. Det är fortfarande inte tillåtet enligt svensk standard.