När ministrar och högt uppsatta tjänstemän från 194 länder möts i brasilianska Belém stannar enligt BBC ledarna från drygt 160 länder hemma – däribland Sveriges statsminister Ulf Kristersson. De rika länderna har tappat intresset för kampen mot klimatkrisen, konstaterade COP30-ordföranden André Corrêa do Lago vid en pressträff inför mötet. Men länderna i globala syd går framåt.
— Det är inte bara i år, det har pågått i flera år, men det har inte fått samma uppmärksamhet som nu.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleStor osäkerhet
Att mötet förlagts till staden Belém vid Amazonas har fått kritik för att staden är otillgänglig och har för få hotell för ett så stort möte. Men det fanns en tanke med att hålla mötet just här, har Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva förklarat flera gånger.
— Vi vill att människor ska se den verkliga situationen för skogarna, våra floder och våra människor som bor där.
Bristen på boende har varit en av de stora snackisarna inför mötet och in i det sista pågick arbetet med att bygga paviljonger.
Men den största osäkerheten ligger i vad länderna faktiskt kommer att kunna förhandla fram under de kommande två veckorna. Kan man enas om att reagera på de senaste prognoserna om den galopperande globala uppvärmningen?
Hur ska man undvika en konflikt mellan rika och fattiga länder? Och varifrån ska pengarna komma för att hjälpa de länder som drabbas av extremväder?
Fossila bränslen
Det finns också stora frågetecken kring den färdplan för fossila bränslen som Lula da Silva presenterat. Oljeindustrin – och petrostaterna som är beroende av den – har gått samman sedan världen i Dubai 2023 enades om att inleda en gradvis utfasning av fossila bränslen.
— Hur ska vi göra det? Kan vi enas om hur vi ska göra det? Det är ett av de stora mysterierna i COP30, sade André Corrêa do Lago.
Värdlandet Brasilien vill fokusera på genomförande – att omsätta redan gjorda åtaganden i praktiken.
Men ett viktigt klimatlöfte har redan urholkats, rapporterar The Guardian – det globala metanlöftet från COP26 i Glasgow om en minskning av metanutsläppen med 30 procent till 2030. I själva verkar har utsläppen från några av de viktigaste undertecknarna ökat, vilket sannolikt kommer att leda till höjda temperaturer globalt.
