De vill komposteras efter döden

Pablo Metz pratar om återjordning, eller kompostering som det ibland har kallats, som ”en rörelse”.

— Vi har omkring 1 000 personer i vår vänskapsklubb som engagerar sig, skriver brev till politiker, säger han.

Han är svartklädd från topp till tå, polotröja och glansiga boots, det långa håret i en knut. Och karismatisk när han pratar om sitt företag Meine Erde, som erbjuder återjordning efter döden i tyska Schleswig-Holstein.

— Vi var först i Europa men vi ser hur initiativ startas i olika länder. Det är redan lagligt i 14 delstater i USA. Det är ingen fråga om ifall detta kommer att komma eller inte – det är en fråga om när, hävdar han.

Meine Erde har tre anläggningar med totalt sju kokonger, som de kallar det. Där läggs de avlidna på en bädd av halm och hö. Kokongen försluts sedan och processen kontrolleras noga.

Efter 40 dagar, under vilka kokongen mjukt vaggas några gånger om dagen för att fukten ska fördelas, har kroppen brutits ner av mikroorganismer och omvandlats till mull. En maskin sorterar ut metallrester och skelettdelar mals ner och blandas med jorden.

Hittills har 60 personer återjordats i Meine Erdes kokonger, däribland Pablo Metz egen mormor.

— Många är trötta på hur reglerade begravningar är. De vill ha mer individualitet, mer kontroll, säger han.

”Har stått och ljugit”

Även i Sverige höjs nu röster för att ändra lagen och tillåta nya begravningssätt.

— Vi har pratat med en präst som sa: ”Vi har ju stått och ljugit när vi sagt ’av jord är du kommen, jord ska du åter bli’. Det är först nu som det blir sant”, säger Helen Forsberg.

Hon är begravningsentreprenör och har tillsammans med parhästen Madeleine Larsson startat Jordatorium. Målet är att införa återjordning i Sverige.

— Återjordning belastar inte naturen, det berikar genom att ge näring, säger Madeleine Larsson.

Hon ser återjordning som en möjlig lösning på platsbristen på många kyrkogårdar, och nämner bland annat minnesskogar – där träd kan planteras i den mull som skapas under återjordningen – i stället för minneslundar. Och viktigast: det ska vara för alla, oavsett tro.

— Sorgen och döden behöver inte ha med religion att göra, utan det har med oss att göra som människor.

Krävs lagändring

I dag tillåts endast jordbegravning eller kremering i Sverige – och kremering är absolut vanligast. Förra året kremerades 86 procent, visar statistik från Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund.

För att få införa ett tredje begravningsalternativ krävs en lagändring.

— Begravningsverksamheten ligger under socialdepartementet och där har frågan lyfts ett par gånger men jag kan inte säga att intresset är jättehögt, säger Ulf Lernéus, förbundsdirektör på Sveriges Auktoriserade Begravningsbyråer.

Miljöpartiet lyfte frågan på sin kongress i oktober – men röstade nej till att verka för att införa återjordning i Sverige. Jordatorium var inte inblandad i den processen.

Däremot beslutade partiet att verka för en översyn över andra begravningsmetoder än de som är godkända i Sverige i dag.

Norska intresset: Vattenbegängelse

I Norge har man kommit längre. Där ändrades lagen 2022 vilket öppnar för nya typer av begravningar, och mest har det bubblat kring det som kallas vattenbegängelse.

Då läggs kroppen i en stor trumma där det sprutas in upp till 170 grader varmt vatten och alkaliska joner som sänker ph-värdet. Efter omkring tre timmar har kroppen brutits ned.

— I Trondheim diskuterade man att införa vattenbegängelse men valde att inte gå vidare, säger Åse Skrøvset, chef för begravningar på den norska branschorganisationen Virke.

— Så än så länge har vi inga alternativ till jordbegravning och kremation i Norge.

Inte sällan blir det en ekonomisk fråga, säger Åse Skrøvset.

— Väljer man att köpa in vattenbegängelse så kanske man inte har råd med den kremationsugn som man behöver och då väljer man ofta det trygga, säger hon.

Och intresset är helt enkelt inte så stort.

— Jag tror inte att det är så många som går runt och tänker aktivt på vad som ska hända med min kropp när jag dör. Och då sätts inget tryck på myndigheterna att satsa på alternativ, säger hon.

”Känns optimistiskt”

Men både Åse Skrøvset och Ulf Lernéus är positiva till att nya alternativ införs.

— Det är jättespännande att den här diskussionen förs, säger Lernéus.

Madeleine Larsson och Helen Forsberg betonar det miljövänliga i återjordning, bland annat slipper man den klimatbelastande kistan. Men Pablo Metz tror inte att miljöaspekten är det som lockar mest med återjordning.

— De flesta säger att det känns bra. Det känns optimistiskt på något sätt, man vet att något fortsätter att växa. Blir du aska är det i stället ”okej, nu är det slut”.