Efter flera turbulenta år på bostadsmarknaden växer nu förhoppningarna om en ljusare utveckling. Flera analytiker ser tecken på att priserna kan vara på väg att vända uppåt, om än försiktigt. Samtidigt ligger många hushåll lågt och väntar på tydligare signaler från både Riksbanken och byggsektorn innan de vågar agera.
Även om optimismen sakta återhämtar sig är framtiden långt ifrån självklar. Nya regler, osäkra ekonomiska förutsättningar och klimatrelaterade risker gör att marknaden kan vända snabbt. Och det finns saker du kan göra, som tyvärr kan sätta käppar i hjulet för en återhämtning.
Missa inget viktigt, följ oss på Google
Bostadspriserna på väg upp
Bostadsmarknaden förväntas stärkas under nästa år, där flera experter ser en möjlig prisökning omkring fem procent. Enligt Dagens Industri är sentimentet försiktigt positivt, men utan förväntan om något kraftigt prisrally. Riksbankens beslut att låta styrräntan ligga kvar ger en viss stabilitet, men räcker inte för att driva priserna uppåt.
Samtidigt pekar experterna på en lång rad bromsklossar som gör att återhämtningen kan bli både trög och ojämnt fördelad. Hög arbetslöshet, fortsatt dyr finansiering och stora utbud i vissa segment försvårar utvecklingen, särskilt utanför storstäderna.
Ekonomi och hushållens motståndskraft
Trots att marknaden stabiliserats något är hushållens ekonomi fortfarande pressad. Många sitter fast i dyra lån, och även om amorteringskraven väntas lätta från april 2026 med höjt bolånetak till 90 procent, bedöms effekten bli begränsad. DI understryker att både ett stort utbud av bostadsrätter och fortsatt höga räntekostnader håller tillbaka prisuppgången.
Byggkostnaderna är dessutom en tung belastning. Sedan 2019 har kostnaderna stigit med runt 35 procent, vilket gör nyproduktion dyrare och försvårar ett ökat byggande. Branschen efterfrågar förenklade regler och kortare handläggningstider för att minska kostnadstrycket.
Energikravet – miljardnota för fastighetsägare
Den kanske mest omfattande riskfaktorn är EU:s kommande krav på energiprestanda. Förslaget innebär att bostadsbeståndet i EU ska nå minst energiklass D senast 2033. Detta kan leda till stora kostnader, bara de kommunala bostadsbolagens renoveringar uppskattas gå på omkring 200 miljarder kronor.
För hushåll och fastighetsägare kan de nya kraven innebära dyra investeringar som inte alltid leder till motsvarande värdeökning, särskilt i områden där priserna redan är pressade.
EU:s nya energikrav – det här gäller
- EU vill att bostadsbeståndet ska nå minst energiklass D senast 2033.
- Syftet är att sänka energiförbrukningen och göra byggnader mer klimatsmarta.
- För svenska flerbostadshus kan det innebära stora renoveringar av äldre bestånd.
- Beräkningar pekar på att den kommunala allmännyttan kan behöva investera runt 200 miljarder kronor.
- Kostnaden riskerar att pressa både hyror, bostadsrättsavgifter och kommunernas ekonomi.
Källa: Bostadspolitik & Fokus
Klimatrisker och svårare försäkringar
Klimatförändringarna börjar allt tydligare påverka bostadsmarknadens förutsättningar. Antalet naturskador har markant det senaste decenniet över 162 000 skador till en kostnad av cirka 10 miljarder kronor, enligt Svensk Försäkring.
Gävle, Övertorneå, Båstad och Sandviken är bara några av de kommuner som drabbats hårdast, där översvämningar orsakat mycket höga skadebelopp per invånare. Det finns dessutom en risk att få vissa fastigheter på sikt blir mycket svårare, eller omöjliga, att försäkra.
Utvecklingen i andra länder visar hur dramatiskt situationen kan bli. I bland annat Florida har antalet hemförsäkringar som inte förnyas ökat med 280 procent sedan 2018, samtidigt som premierna stigit kraftigt och flera bolag helt lämnat marknaden, enligt Central Florida Public Media.
Regeländringar på väg
Flera reformer är planerade, bland annat ändrade regler för ränteskillnadsersättning och lättnader för bolånetagare. Nya lån ska få en marknadsbaserad jämförelseränta, vilket gör systemet mer fördelaktigt för konsumenter. Men även om reformerna kan lindra bördan något, räcker det inte för att helt neutralisera de tre stora hoten.
Marknaden står inför ett år där priserna sannolikt kan fortsätta uppåt, men allt hänger på att hushållens ekonomi stabiliseras och att regelverken inte pressar kostnaderna för hårt. Klimatriskerna blir dessutom allt mer påtagliga och kan på sikt förändra bostadsmarknadens logik.
