Under november släpptes Diskrimineringsombudsmannens tredje årliga rapport om diskriminering i Sverige.
Rapporten kartlägger bland annat hur många svenskar som upplever diskriminering varje år. Enligt årets rapport rör det sig om 600 000 till 1 000 000 svenskar.
"Att så många människor upplever sig diskriminerade står i skarp kontrast till principen om alla människors lika värde och diskrimineringslagens bestämmelser", skriver Diskrimineringsombudsmannen i rapporten.
Vad är diskriminering?
Diskriminering innebär att någon missgynnas eller kränks på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna:
- Kön
- Könsöverskridande identitet eller uttryck
- Etnisk tillhörighet
- Religion eller annan trosuppfattning
- Funktionsnedsättning
- Sexualitet
- Ålder.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

Vissa grupper är särskilt utsatta
Rapporten visar att anmälningarna till DO fortsätter öka. Särskilt anmäls fall av diskriminering på grund av funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet.
Mellan 2015 och 2024 ökade anmälningarna till diskrimineringsombudsmannen från 1 843 till 4 442 fall. Av anmälningarna 2024 handlade 2 177 om funktionsnedsättning och 1 570 om etnicitet. Båda typerna har ökat kraftigt sedan 2015.
Ser man till vilka som upplevt diskriminering, men inte nödvändigtvis anmält, är det unga kvinnor i åldern 16-29 som förekommer ofta. Även personer som är födda utanför Europa är överrepresenterade i statistiken.
Vanligt i arbetslivet
Det är vanligt att personer upplever diskriminering inom arbetslivet. Det kan vara både på en arbetsplats eller under en rekryteringsprocess. Särskilt vanligt är det att unga upplever denna typ av diskriminering. Många anmälningar handlar också om diskriminering på grund av etnicitet eller funktionsnedsättning. Men även kön och ålder är vanliga diskrimineringsgrunder.
Unga kvinnor är i arbetslivet särskilt utsatta för diskriminering i form av sexuella trakasserier. Varje år utsätts över 150 000 personer för denna typ av trakasserier, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Men få anmäler.

Andra situationer där diskriminering är vanlig är inom utbildning eller vad som kallas varor och tjänster, som bland annat innefattar kollektivtrafikresor. Det förekommer också fortsatt inom myndigheter och offentlig verksamhet.
Lagen täcker inte alla situationer
Samtidigt lyfter rapporten att alla anmälningar inte kan utredas. Detta på grund av att diskrimineringslagen inte omfattar alla situationer där diskriminering förekommer.
Bland annat lyfter rapporten att det inte omfattar om någon utsätts för trakasserier eller diskriminering från någon som inte själv jobbar på arbetsplatsen, en så kallad tredjepart. Det innebär exempelvis att butiksarbetare inte kan anmäla kunder eller vårdpersonal inte kan anmäla vårdtagare.
Dessutom, lyfter myndigheten, omfattar inte lagen alla former av myndighetsverksamhet. Det finns vissa specifika situationer, men verksamheten i helhet omfattas inte. Det innebär att vissa former av diskriminering från exempelvis polis eller tull inte täcks av lagen.
Därför menar Diskrimineringsombudsmannen att diskrimineringslagen måste utökas för att täcka bland annat dessa situationer.
"Diskrimineringen är utbredd i samhället och utgör ett stort samhällsproblem. Det är tydligt att samhällets nuvarande insatser inte har räckt till för att vända utvecklingen i en positiv riktning. DO har en viktig roll i att motverka diskriminering, men fler aktörer måste göra mer för att diskrimineringslagens förbud mot diskriminering ska få större genomslag i praktiken", konstaterar myndigheten.

.jpg)



