1 april 2026 ändras bolånereglerna som kan sänka tröskeln in på bostadsmarknaden. Det största är att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent, vilket i teorin kan innebära att kontantinsatsen vid köp kan gå från 15 till 10 procent, om banken fortfarande säger ja i sin kreditprövning.
Men vad betyder det egentligen och finns det något du bör tänka på innan?
Klicka här för att följa oss på Google
Här är de nya bolånereglerna
I dag fungerar bolånetaket som en gräns för hur stor del av bostadens marknadsvärde som kan finansieras med bolån. Nivån är i praktiken 85 procent, vilket betyder att den som köper bostad vanligtvis behöver kunna lägga minst 15 procent i kontantinsats, utöver andra kostnader och bankernas kreditprövning.
Bolånetaket ska nu höjas från 85 till 90 procent, vilket i teorin kan sänka den "minsta" kontantinsatsen från 15 till 10 procent av bostadens pris.
Samtidigt tas det skärpta amorteringskravet för hushåll med hög skuldkvot bort. Men nya regler för tilläggslån gör att dessa lån inte får överstiga 80 procent av bostadens värde. Det betyder att även om du kan låna mer vid själva köpet, kan det bli svårare att låna pengar till renovering eller andra utgifter efteråt.
För bostadsköpare kan detta innebära både möjligheter och begränsningar: mindre sparande kan behövas till kontantinsats, men långsiktigt kan tilläggslån och skuldsättning påverka hur mycket du kan låna i framtiden.
När vi har rett ut vad förändringarna betyder finns det också flera saker som kan vara viktiga att tänka på – och i vissa fall göra – innan reglerna ändras. Nyheter24 har pratat med två experter som reder ut vad hushåll bör ha koll på.
1. Räkna på din ekonomi som om räntan stiger
Det är lätt att fastna i vad reglerna tillåter. Men i slutet av dagen är det din egen ekonomi som ska hålla. Arturo Arques, privatekonom på Sparbankerna och Swedbank, är tydlig med vad som måste göras först.
– Inte låna mer än ekonomin tål i händelse av att räntan stiger, säger han i en intervju med Nyheter24.
2. Ta reda på om du bör vänta med att köpa bostad
För vissa kan det vara smart att invänta förändringar, speciellt om kontantinsatsen är tajt. SBAB:s chefsekonom Robert Boije menar att sparandet kan vara avgörande.
– Om du har lite kapital sparat kan det vara en fördel att vänta med bostadsköp tills den 31 mars.
Men det gäller inte alla. Boije lyfter också en viktig varning för den som ska köpa något billigare och renovera och fixa upp det.
– Om du planerar att köpa en billigare bostad för att renovera den kan det vara dumt att vänta till efter den 31 mars eftersom de tilläggslån man tar efter den 31 mars måste rymmas inom 80 procent av bostadens värde - det vill säga lägre än bolånetaket som gäller vid själva köpet, fortsätter han.
3. Ska du renovera? Planera innan du skriver på
Här finns en av de största skillnaderna i bolånereglerna. Tilläggslån ska enligt upplägget rymmas inom 80 procent av bostadens värde. Och det kan slå mot renoveringsplaner.
Arturo Arques varnar för just renoveringsköp.
– Köp av renoveringsobjekt kan bli problematiskt på grund av utformningen av tilläggslånet. En lösning kan vara att låna mer initialt än vad man behöver för att köpa bostaden så att man har pengar för renoveringarna, säger han.
Robert Boije är inne på samma spår. Att tajmingen kan vara avgörande.
– Eftersom tilläggslån begränsas till 80 procent den 1 april är det inte omöjligt att vi kommer att kunna se en viss uppgång i tilläggslån fram till dess, säger han.
4. Gör en riskkoll
Att bolånetaket höjs kan sänka själva tröskeln in, speciellt för nya personer på marknaden. Men en högre belåningsgrad kan också öka risken om bostadspriserna skulle falla.
– Högre belåningsgrad betyder högre privatekonomiska risk i händelse av att bostadspriserna sjunker, säger Arques.
Han pekar på vilka som vinner mest på höjt tak.
– Störst skillnad blir det för dem som är nya på bostadsmarknaden och har svårt att få fram en kontantinsats.
Robert Boije fyller i att det kan bli särskilt påtagligt där bostäderna är dyra.
– För hushåll med lite eget kapital att sätta in i bostaden kommer det att göra störst skillnad med höjningen av taket, framförallt för förstagångsköpare. Men det kommer också att bli enklare att köpa ny bostad vid en separation. Störst betydelse kommer förändringen att ha i områden/regioner med höga bostadspriser.
Han lyfter också att en konsekvens som många kan missa: att priser kan påverkas.
– Att väga in kan också vara att priserna kan komma att gå upp något efter den 31 mars till följd av höjningen av bolånetaket, särskilt på mindre lägenheter.
MISSA INTE: Nya regler kan ge fler bostäder – det här gäller
5. Glöm inte de "tråkiga" kostnaderna
Många stirrar sig blinda på själva kontantinsatsen. Men det finns flera andra kostnader som kan pressa bankkontot, eller att boendet blir dyrare än man tänkt sig.
Vilka andra kostnader (utöver kontantinsats) bör köpare räkna med som ofta glöms bort?
Arturo Arques lyfter driftkostnader som något som ofta glöms.
– Driftkostnader. VA, uppvärmning, sophämtning.
Robert Boije påminner om att bolånetaket inte är samma sak som att banken automatiskt lånar ut mer pengar.
– Att bankerna alltid gör en kreditprövning innan lånet beviljas och där du också ska kunna klara av att betala en väsentligt mycket högre ränta än den som gäller i dag (så kallad kalkylränta), säger han.
Och för den som köper villa eller småhus kan det tillkomma stora engångskostnader.
– De som köper villor/småhus måste också betala en pantavgift på 2 procent på de nya inteckningar som görs och dessutom lagfart som uppgår till 1,5 procent av bostadspriset (eller i vissa fall taxeringsvärdet), i områden med höga bostadspriser uppgår det ofta till mycket höga summor, säger Boije.
6. Tänkt noga på amorteringen – även om kraven blir mindre
En stor del i förslaget är att det skärpta amorteringskravet (extra amortering vid hög skuldkvot) tas bort. Men det betyder inte att amorteringen blir oviktig, eller att du som låntagare "vinner" på att amortera mindre.
Arturo Arques beskriver amorteringen som något som istället gynnar dig på sikt.
– Amortering är ett sparande som minskar räntekostnaden och den totala kreditkostnaden. De ökar också möjligheten att låna pengar i framtiden. Amortera gör man för sin egen skull, säger han.
Robert Boije ser små risker med att det skärpta kravet tas bort, men landar i samma princip: att du måste värdera din egen situation.
– Däremot bör man alltid som bolånetagare värdera sin egen situation oavsett hur mycket bolånereglerna tillåter att man lånar. Hur mycket vill du lägga på bostadsräntor och amorteringar kontra annan konsumtion och vilken buffert vill du ha i din ekonomi är viktiga frågor att fundera igenom.
7. Ska du omförhandla med banken? Kom förberedd
Oavsett om reglerna ändras gäller fortfarande en sak. När du kontaktar banken vill du inte låta som en kund som "hoppas på tur". Du vill framstå som en kund som är värd att behålla.
Vad bör man ha förberett när man kontaktar banken för omförhandling?
– Goda argument som talar för att man är en bra och lönsam kund. God betalningsförmåga, nyttjar flera av bankens tjänster och är intresserad av att utöka antalet tjänster, svarar Arturo på frågan.
Robert Boije påminner om att om ska du höja lånet kommer banken göra en ny kreditprövning – och då behöver du kunna visa upp siffrorna:
– Ska man höja sitt lån görs alltid en ny kreditprövning. Då vill banken ha in uppgifter på bland annat inkomster, kostnader för andra lån än bostadslån, vissa utgifter och så vidare. Har du en färsk värdering av din bostad kan det också underlätta processen, säger han.
Nya bolånereglerna – kortfattat
- Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent. I teorin kan kontantinsatsen vid köp då bli 10 procent i stället för 15, men banken avgör alltid genom kreditprövning.
- Det skärpta amorteringskravet tas bort. Det är den extra amorteringen som träffar hushåll med hög skuldkvot.
- Tilläggslån stramas åt: nya tilläggslån kan behöva rymmas inom 80 procent av bostadens värde, vilket kan göra det svårare att låna upp till renovering efter köpet.
- Föreslås att börja gälla 1 april 2026.
Källa: Regeringen & Finansinspektionen
Ska du binda räntan nu?
Här är båda experterna överens om att det inte är regeländringen som ska styra ditt val, utan din egen marginal.
– Den egna ekonomin styr hur man väljer mellan fast eller rörlig ränta. Rörlig ränta är för dem som har goda marginaler och låg skuldsättning både i relation till bostadens värde och inkomstens storlek, avslutar Arturo Arques.
– Ränteläget kommer knappast påverkas av regeländringen, avslutar Robert Boije.
.jpg)
