En förändring kan vara på väg som påverkar hund- och kattägare över hela landet. En statlig utredning pekar ut en ny riktning för hur djursjukvården ska fungera, särskilt om olyckan är framme sent på kvällen eller mitt i natten.
I dag tar många för givet att det finns någon att ringa om deras djur blir akut sjukt utanför kontorstid. Men nu kan spelreglerna ritas om och det kan få konsekvenser både för tillgången på vård och för plånboken.
Klicka här för att följa oss på Google
Nytt besked om jourvård för husdjursägare
I en ny departementspromemoria föreslås nu att statens ansvar för sjukvård av sällskapsdjur och hästar på jourtid tas bort. Istället vill staten, genom Distriktsveterinärerna, endast garantera avlivning av djurskyddsskäl under jourtid, för att minska djurets lidande.
I praktiken betyder det att tillgången till en veterinär av exempelvis hund eller katt på kvällar, nätter och helger inte längre ska ingå i statens åtagande. Utredningen landar i att det “inte framstår som rimligt att staten ska underhålla djursjukvården för sällskapsdjur”.
"Omfattande förändring för konsumenten"
Konkurrensverket har yttrat sig över förslaget, och har inga direkta invändningar mot att statens uppdrag ändras. Samtidigt varnar de för konsekvenserna.
"Slopat statligt stöd för djursjukvård på jourtid innebär omfattande förändring för konsumenterna", skriver myndigheten i sitt yttrande.
Med andra ord: det är ingen liten ändring, utan något som kan märkas tydligt för alla.
Så fungerar jourstödet för husdjur i dag
I dag finansieras den statliga jourvården via anslaget "Bidrag till veterinär fältverksamhet", enligt Regeringen.
Under 2025 gick anslaget upp till 156 088 000 kronor, vilket är en ökning med omkring 30 miljoner jämfört med året innan. Bakgrunden är bland annat att Distriktsveterinärerna redovisat negativa resultat och att Jordbruksverket flaggat om behov av mer resurser för att klara beredskapen.
Privata veterinärer kan redan i dag teckna avtal med Jordbruksverket om att få ha jour. Men det finns ingen skyldighet för en klinik som har öppet dagtid att också erbjuda djurvård under kvällar och helger.
I praktiken har Distriktsveterinärerna därför haft ett stort ansvar för jourverksamheten.
Därför kan statligt stöd för djursjukvård slopas
Tanken bakom förslaget är att minskat stöd som kommer från staten ska göra det intressantare för privata aktörer att erbjuda jourdvård.
"Med minskad konkurrens från offentligt säljverksamhet och med avvecklat statligt stöd, kan fler marknadsaktörer få en ökad möjlighet att erbjuda tjänster för vård av sällskapsdjur under jourtid", skriver Konkurrensverket vidare.
Dock finns det en risk, enligt myndigheten. I områden där konkurrensen redan är svag kan tillgången bli sämre, särskilt för andra djurslag än hund och katt. För många kan ett alternativ bli långa resor, eller att man tvingas acceptera det pris som erbjud där det faktiskt finns en öppen klinik – om djuret i fråga behöver vård under kvälls- eller helgtid.
Över en miljon husdjursägare kan påverkas
Frågan berör många. I början av 2026 fanns omkring 1 079 000 registrerade hundar och 778 000 registrerade hundägare i Jordbruksverkets hundregister. Dessutom finns katter i en stor andel av svenska hushåll, och totalt uppskattas husdjur finnas i ungefär en tredjedel av hemmen.
För många är djuret en familjemedlem – men akutvård på obekväm tid kan också bli en stor privatekonomisk fråga.
Priserna granskas – ny rapport väntas
Regeringen har samtidigt gett Konkurrensverket i uppdrag att undersöka pristransparensen inom djursjukvården. När vård sker akut är det svårt för djurägare att jämföra priser i förväg.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2026 – och kan få stor betydelse för hur djurägare framöver ska kunna fatta informerade beslut.
Vad innebär detta för husdjursägare?
- Jouröppen veterinärvård för hund, katt och andra sällskapsdjur på kvällar, nätter och helger kan sluta vara ett statligt ansvar.
- Staten vill i stället bara garantera avlivning av djurskyddsskäl via Distriktsveterinärerna på jourtid.
- Tillgången till akut djursjukvård kan bli mer beroende av var du bor och vilka privata kliniker som finns i området.
- I områden med få kliniker riskerar resorna att bli längre och priserna högre, enligt Konkurrensverket.
- För alla med husdjur kan besluten påverka både djurens säkerhet och hushållets ekonomi.
Källa: Regeringskansliet & Konkurrensverket
Vad händer nu?
Departementspromemorian är ute på remiss och bereds vidare inom Regeringskansliet. Om förslaget går igenom kan statens roll i jourvården förändras i grunden, från att säkerställa akut sjukvård till att enbart garantera avlivning av djurskyddsskäl.
Hur tillgången till veterinärvård på kvällar och helger påverkas återstår att se. Men klart är att frågan nu är uppe på högsta nivå – och att många djurägare kan komma att märka skillnaden.
