Veterinärvård har under de senaste åren blivit en allt större kostnad för många med husdjur. Samtidigt pågår förändringar som få utanför branschen riktigt har haft insyn i. Frågor om vad nya regler innebär både för veterinärer och husdjursägare väcks, kommer administrationen att ta mer tid och vem är det egentligen som betalar i slutändan?
Från 2026 införs förändringar som redan skapat oro bland djurägare, samtidigt som myndigheterna menar att syftet är långsiktigt och viktigt för djurhälsan i Sverige.
Klicka här för att följa oss på Google
Skärpta regler inom djurvården – det gäller
Bakgrunden till debatten är Jordbruksverkets nya system för djurhälsodata. Det bygger på ett riksdagsbeslut som ska ge myndigheter och branschorganisationer bättre möjligheter att följa hur djurhälsan utvecklats i landet och bland annat stärka arbetet mot antibiotikaresistens.
Det gör att veterinärer måste rapportera läkemedelsbehandlingar mer detaljerat än tidigare. Redan i dag gäller kraven för flera djur, men från 2026 utökas listan kraftigt.
Tidigare har rapporteringen omfattat bland annat grisar, nötkreatur, höns och kalkoner. Nu inkluderas även hästar, får, getter, ankor, gäss, hägnat vilt, kaniner som används för livsmedelsproduktion, odlad fisk och renar. Från 2029 ska dessutom uppgifter om antimikrobiella läkemedel även rapporteras för hund, katt, räv och mink.
Oro för ökade kostnader
Flera veterinärer har varnat för att de nya kraven kan slå mot både tillgänglighet och pris. Enligt Göteborgs-Posten menar flera att den ökade administrationen riskerar att leda till högre arvoden. Som tidningen beskriver det:
"GP har varit i kontakt med ett flertal veterinärer som säger att de kommer att bli tvungna att öka sina arvoden på grund av de nya reglerna."
Samtidigt visar undersökningar att många redan drar sig för att söka vård. En enkät från försäkringsbolaget Agria visar att var tredje djurägare undviker veterinär av oro för kostnaden, och nio av tio uppger att de känner ekonomisk stress kopplad till djurvården.
Vad gäller egentligen – och vilka berörs?
En vanlig fråga har varit om rapporteringen gäller alla sällskapsdjur redan nu. Michael Ladegaard Jensen på Jordbruksverkets djurhälsoenhet förtydligar:
– I dagsläget handlar det om de djur som listas på våran hemsida. Gällande allmänheten så egentligen inget som angår de då det inte finns koppling mellan anläggningsnummer till djur och ägare i rapporteringen förutom för nötkreatur och det är inget nytt, säger han i en intervju med Nyheter24.
Det innebär att vanliga djurägare i nuläget inte berörs direkt av någon ny registrering kopplad till deras personuppgifter.
De flesta veterinärer har redan rätt system
En annan central fråga är hur mycket merarbete detta innebär för veterinärerna. Jordbruksverket menar att systemet i grunden inte är nytt, utan en vidareutveckling av tidigare rapportering.
– Djurhälsodata är egentligen inte något nytt, det föregicks av ”Djursjukdata” som innebar motsvarande krav på veterinärer att rapportera in behandlingar. Djursjukdata infördes redan år 1999, förklarar han.
Enligt Jordbruksverket hade cirka 90 procent av veterinärerna redan då anpassade journalsystemet, och myndigheten räknar med att andelen är minst lika hög i dag.
Några minuter extra per behandling – för vissa
För de veterinärer som saknar ett kompatibelt digitalt journalsystem finns en särskild e-tjänst. Den ska enligt Jordbruksverket vara enkla att använda.
– Djurhälsodatasystemet är utformat för att vara så enkelt som möjligt för veterinärer att använda. För de få veterinärer som saknar ett digitalt journalföringssystem har vi tagit fram en e-tjänst som ska underlätta rapporterandet till Jordbruksverket, och det tar i genomsnitt tre minuter att rapportera per behandling när man väl har lärt sig.
Samtidigt betonar myndigheten att de inte har någon inflytande över veterinärernas priser.
Även recept på distans ska rapporteras
Rapporteringskravet gäller alla läkemedel som ordineras för de djur som omfattas av systemet, även när recept skrivs vid distanskontakt eller telefonrådgivning.
– Det gäller även recept som skrivs vid distanskontakt eller telefonrådgivning. Veterinärens rapportering sker i enlighet med lagen om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård och veterinären ansvarar därför för rapporteringen, säger han.
Länsstyrelsen sköter tillsynen
Det är länsstyrelserna som ansvarar för att kontrollera att djurhälsopersonalen följer reglerna. Vid brister kan uppföljningar, nya kontroller eller administrativa granskningar bli aktuella.
– Om avvikelser konstateras vid kontrollen ska dessa följas upp inom en bestämd och rimlig tid.
I allvarligare fall kan länsstyrelsen även utfärda förelägganden om bristerna inte åtgärdas.
Hur mycket dyrare kan det bli?
Det finns i dagsläget ingen exakt siffra på hur mycket reglerna kan påverka kostnaderna för djurägare i kronor per besök eller per år. Myndighetens bedömning är att effekten blir begränsad för de flesta, men kritiker menar att varje extra minut i administration riskerar att landa på fakturan.
Klart är att förändringarna väcker känslor, i ett läge där många redan upplever veterinärvård närmar sig smärtgränsen ekonomiskt. Hur stora effekterna blir i praktiken återstår att se när reglerna träder i full kraft.
Vad tycker du om de nya reglerna? Kommentera nedan!
.jpg)
.jpg)
