I måndags meddelade Frankrikes president Emmanuel Macron att en fördjupad dialog om kärnvapenavskräckning inleds med en handfull europeiska länder, däribland Sverige, Danmark, Polen, Belgien och Nederländerna.
Karl Sörenson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI:s kärnvapenanalysprogram, säger att beskedet innebär en stor skillnad mot hur den franska kärnvapendoktrinen sett ut tidigare.
Klicka här för att följa oss på Google— Det är i någon mening ett historiskt steg i och med att man utsträcker den inte, man delar den inte, men man vill samverka kring den, säger han.
Ingår inte i Natos grupp
Frankrike ingår till skillnad från kärnvapenmakterna Storbritannien och USA inte i Natos grupp för kärnvapenplanering (Nuclear planning group, NPG). De har fullt ut ett eget mandat för sina knappt 300 stridsspetsar.
Storbritannien och USA ställer sina arsenaler till alliansens förfogande samtidigt som de naturligtvis behåller sina självständiga beslut, säger Sörenson.
När Frankrike ska fördjupa dialogen med bland andra Sverige, så innebär det att länderna vill förstå varandra bättre och kunna föra öppna diskussioner.
— Vi behöver förstå hur Frankrike tänker kring sin kärnvapenavskräckning och de behöver förstå hur vi tänker. Det kan handla om vilka situationer som de tror kan uppstå som behöver hanteras säkerhetspolitiskt, för att föregripa dem med konventionella medel, så att man inte behöver gå till kärnvapennivån i avskräckningen, säger Sörenson.
— Det betyder inte per automatik att Frankrike kommer vilja ställa kärnvapen här.
Kristersson har tackat ja
Sverige har tackat ja till den fördjupade dialogen, enligt statsminister Ulf Kristersson, som samtidigt påtalar att den svenska kärnvapendoktrinen om att inte ha kärnvapen på svensk mark i fredstid, ligger fast.
Dialogen kan också handla om vad som händer i en mer komplicerad situation för Europa, om Ryssland skulle anfalla och vilja förbekämpa franska eller brittiska kärnvapen, enligt Sörenson. Då skulle de behöva spridas ut för att öka avskräckningen mot Ryssland.
— Då skulle en åtgärd kunna vara att temporärt placera ut flygplan till exempel som är bestyckade. Där skulle då potentiellt Sverige kunna ingå, men jag är inte säker på att det rent operativt är det som är tanken heller, säger Karl Sörenson.
