Den 15 juli 2026 kan bli ett viktigt datum för svenska föräldrar att hålla koll på.
Regeringen vill nämligen införa en ny lag som ska göra det möjligt för polisen att kräva att digitala plattformar tar bort innehåll som används för att rekrytera personer till grov brottslighet.
Det kan handla om inlägg, annonser eller annat innehåll på nätet där personer lockas till brott, något som enligt regeringen ofta riktas mot barn och unga.
Vad händer den 15 juli?
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 15 juli 2026.
Om lagen blir verklighet ska digitala plattformar kunna tvingas ta bort rekryteringsinnehåll snabbt. Enligt regeringens förslag ska innehållet tas bort, eller göras oåtkomligt, inom en timme från att plattformen tagit emot föreläggandet.
För föräldrar betyder det inte att ansvaret flyttas från hemmet till polisen. Men det kan innebära att samhället får ett snabbare verktyg mot de digitala miljöer där barn och unga riskerar att dras in i kriminalitet.
Plattformar kan få miljonböter
Den som inte följer kraven kan straffas ekonomiskt.
Regeringen föreslår att en plattform ska kunna få en sanktionsavgift på upp till fem miljoner kronor om den inte tar bort innehållet. Vid systematiska överträdelser kan avgiften bli ännu högre, upp till fyra procent av leverantörens globala omsättning.
Syftet är att stoppa rekryteringen innan den hinner spridas vidare.
”Gängen flyttar sin rekrytering”
Bakgrunden är att kriminella nätverk i allt större utsträckning använder digitala plattformar för att rekrytera personer till allvarliga brott, som skjutningar och sprängningar.
Rekryteringen sker enligt regeringen ofta öppet i sociala medier – och riktas ofta mot barn och unga.
– När gängen flyttar sin rekrytering av barn och unga från skolgårdar till digitala miljöer måste polisen följa efter. Nu går regeringen fram med förslag på konkreta verktyg för att snabbt kunna stoppa rekryteringsannonser till grova våldsdåd. Ett viktigt steg i arbetet med att trycka tillbaka gängen och skydda barn och unga på ett bättre sätt än vad samhället hittills har gjort. Det handlar om att bygga ett tryggare, friare och rättvisare Sverige, säger justitieminister Gunnar Strömmer i regeringens pressmeddelande.
Vad är det för innehåll som ska tas bort?
Det handlar om innehåll online som syftar till att rekrytera personer för att begå brott.
Regeringen beskriver även fenomenet som en del av det som ibland kallas ”crime as a service” – alltså att brott annonseras och samordnas digitalt, nästan som en tjänstemarknad.
Det kan alltså inte bara handla om direkta hot eller uppmaningar, utan även om digitala kontakter och inlägg som används för att locka in unga i kriminella uppdrag.
Det här bör du som förälder ha koll på
Även om lagen riktar sig mot plattformarna är den viktig för föräldrar att känna till.
Det är ofta i vanliga digitala miljöer som barn och unga rör sig – sociala medier, chattar, spelplattformar och forum. Där kan kontakten med kriminella ske anonymt och utan att vuxna märker det direkt.
Tre saker att vara extra uppmärksam på:
- Om ditt barn plötsligt får nya kontakter som du inte känner igen.
- Om barnet börjar prata om snabba pengar, uppdrag eller ”tjänster”.
- Om barnet blir hemlighetsfullt med mobilen eller byter appar och konton ofta.
Det här föreslår regeringen
Det här kan bli nytt från 15 juli 2026:
- Polisen ska kunna kräva att digitala plattformar tar bort rekryteringsinnehåll.
- Innehållet ska tas bort eller blockeras inom en timme.
- Plattformar som inte följer kraven kan få upp till fem miljoner kronor i sanktionsavgift.
- Vid systematiska överträdelser kan avgiften bli upp till fyra procent av den globala omsättningen.
- Syftet är att stoppa rekrytering av barn och unga till grov brottslighet.
Källa: Regeringen.
