Tre personer har dött efter ett utbrott av hantavirus kopplat till kryssningsfartyget MV Hondius, enligt WHO.
Viruset har väckt stor oro eftersom det misstänks handla om Andesvirus – en ovanlig variant av hantavirus som, till skillnad från de flesta andra hantavirus, i vissa fall kan smitta mellan människor.
Men för den svenska befolkningen bedöms risken i nuläget som mycket låg.
– Även om nyheterna är skrämmande och mycket farliga för kryssningsfartygets passagerare, är risken för den svenska befolkningen i detta specifika scenario mycket låg, säger Benjamin Nilsson-Payant, biträdande lektor vid Karolinska Institutet, till Nyheter24.
Vad har hänt på kryssningsfartyget Hondius?
Utbrottet har kopplats till kryssningsfartyget MV Hondius, som lämnade Ushuaia i Argentina den 1 april 2026, enligt WHO.
Ombord fanns enligt WHO 147 personer: 88 passagerare och 59 besättningsmedlemmar från 23 olika länder. Fartyget reste via bland annat Antarktis, Sydgeorgien, Tristan da Cunha, Sankta Helena och Ascension Island innan det låg utanför Kap Verde.
Tidslinje över utbrottet:
- 1 april: MV Hondius lämnar Ushuaia i Argentina.
- 6 april: En nederländsk man insjuknar ombord med feber, huvudvärk och diarré, enligt WHO.
- 11 april: Mannen försämras med andningsbesvär och avlider ombord.
- 24 april: Fartyget når Sankta Helena. Den avlidne mannens kropp förs i land. Hans fru, som också har symtom, lämnar fartyget.
- 25–26 april: Kvinnan försämras under en flygresa till Sydafrika och avlider senare på sjukhus den 26 april. WHO uppger att hon senare bekräftades positiv för hantavirus.
- 27 april: Ytterligare en passagerare evakueras från Ascension Island till Sydafrika efter feber, andnöd och tecken på lunginflammation. Han vårdas på intensivvårdsavdelning och testas senare positivt för hantavirus.
- 2 maj: WHO får larm om ett kluster av allvarlig luftvägssjukdom ombord på fartyget. Samma dag avlider ytterligare en person, enligt WHO.
- 4 maj: WHO rapporterar sju fall: två laboratoriebekräftade fall av hantavirus och fem misstänkta fall. Tre personer har då dött.
- 5 maj: Folkhälsomyndigheten skriver att WHO bedömer risken för global spridning som låg, och att ECDC bedömer risken för allmänheten i EU/EES som mycket låg. Myndigheten uppger också att inga svenskar finns ombord enligt passagerarlistan från den 2 maj.
- 6 maj: AP rapporterar att tester från patienter i Sydafrika och Schweiz visat att det rör sig om Andesvirus, ett hantavirus som finns i Sydamerika. Enligt AP har antalet bekräftade infektioner ökat till fem, samtidigt som myndigheter i flera världsdelar arbetar med smittspårning.
Källa: WHO & AP News & Folkhälsomyndigheten.
Vad är hantavirus?
Hantavirus är en grupp virus som bärs av gnagare och som kan smitta människor via urin, avföring eller saliv från infekterade djur. Virusen kan orsaka allt från symtomfri infektion till mycket allvarlig och dödlig sjukdom, enligt WHO.
Folkhälsomyndigheten skriver att hantavirusinfektioner förekommer i stora delar av världen. I Sverige finns bara varianten puumalavirus, som orsakar sorkfeber.
Vad är Andesvirus?
Andesvirus är en variant av hantavirus som förekommer i Sydamerika. Det är också den variant som gör utbrottet på Hondius extra uppmärksammat, eftersom Andesvirus är det hantavirus där smitta mellan människor har dokumenterats.
– Andesvirus förekommer naturligt hos dvärgrisråttor, Oligoryzomys longicaudatus, och några andra besläktade gnagare i södra Sydamerika, säger Benjamin Nilsson-Payant.
Han förklarar att det är svårt att säga exakt hur vanligt viruset är hos värddjuren, men att vissa mindre studier i Chile har pekat på en seroprevalens på mellan 2 och5 procent hos dvärgrisråttor.
– Liknande studier för andra hantavirus och deras respektive naturliga värdarter, inklusive Puumalavirus hos sorkar, tyder på att mer än 20 procent av gnagarpopulationerna kan bära på hantavirus i endemiska områden, säger han.
Hur smittar hantavirus?
Hantavirus smittar oftast från gnagare till människor. Det kan ske när en person andas in damm som förorenats av urin, avföring eller saliv från infekterade gnagare. Smitta kan också ske genom direktkontakt med infekterade djurs saliv, urin eller avföring.
– Människor smittas från gnagare genom inandning av djursekret, urin och avföring, som potentiellt innehåller torkade luftburna dammpartiklar, säger Benjamin Nilsson-Payant.
Han säger också att viruset kan vara relativt stabilt i miljön.
– Viruset är relativt stabilt i miljön, i några dagar eller till och med veckor under vissa förhållanden.
WHO nämner städning av dåligt ventilerade utrymmen, jordbruk, skogsarbete och vistelse i gnagarinfekterade byggnader som exempel på situationer där risken kan öka.
Kan hantavirus smitta mellan människor?
För de flesta hantavirus är svaret nej. Men Andesvirus är det stora undantaget.
Enligt Folkhälsomyndigheten är smitta mellan människor mycket ovanligt för hantavirus, men det har rapporterats för Andesvirus i Sydamerika. Smitta kan då ske vid nära kontakt med kroppsvätskor eller droppar från en smittad person.
Även Åke Lundkvist, professor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, är tydlig med att Andesvirus sticker ut.
– Andes hantavirus är det enda hantavirus som visats kunna smitta mellan människor. Alla andra kända hantavirus smittar endast via aerosol från viruskontaminerad urin och avföring från gnagare, säger han till Nyheter24.
Enligt Benjamin Nilsson-Payant verkar det krävas nära och långvarig kontakt för att Andesvirus ska spridas mellan människor.
– Det har förekommit flera mindre utbrott i Argentina och Chile där Andesviruset har spridit sig mellan människor. Vi är dock ganska säkra på att detta utgör ett undantag och att långvarig och omfattande nära kontakt krävs för att detta ska ske, vilket naturligtvis lätt kan uppnås på ett kryssningsfartyg, säger han.
Kan hantavirus spridas som corona?
Nej, hantavirus ska inte förstås som covid-19 eller influensa.
Hantavirus sprids inte lätt mellan människor. ECDC skriver att risken för allmänheten i Europa bedöms som mycket låg, bland annat eftersom smittskyddsåtgärder genomförs ombord och hantavirus inte enkelt sprids mellan människor.
Ali Mirazimi, adjungerad professor och vaccinforskare vid Karolinska Institutet, säger till Nyheter24 att smittsamheten inte kan jämföras med virus som influensa eller covid.
På frågan hur smittsamt Andes-hantavirus är jämfört med influensa eller covid betonar han att det handlar om väldigt nära kontakt.
Kan man smittas på ett flygplan om en smittad person sitter ombord?
– Det beror på hur nära man är och under hur lång tid man är utsatt för kontakten, säger Ali Mirazimi.
Vilka symtom får man av hantavirus?
Symtomen varierar beroende på vilken typ av hantavirus det handlar om.
Enligt WHO börjar symtomen vanligtvis mellan en och åtta veckor efter exponering. Vanliga tidiga symtom är feber, huvudvärk, muskelvärk och magbesvär som illamående, kräkningar eller buksmärtor.
Benjamin Nilsson-Payant säger att inkubationstiden oftast ligger på två till tre veckor, men att den i extrema fall kan variera från en till åtta veckor.
– Tidiga symtom inkluderar feber, muskelvärk, illamående, buksmärtor och diarré. Dessa symtom kan sedan snabbt utvecklas till hosta, andnöd och hjärtchock, på grund av att lungorna fylls med vätska, säger han om Andesvirus.
Folkhälsomyndigheten skriver att hantavirus kan delas in i två sjukdomsgrupper: HFRS, som framför allt påverkar njurar och blodkärl, och HPS, som kan ge akut lungsyndrom med hög dödlighet.
Hur farligt är hantavirus?
WHO skriver att hantavirus i Amerika kan orsaka hantavirus cardiopulmonary syndrome, HCPS, en allvarlig sjukdom som påverkar lungor och hjärta och kan ha en dödlighet på upp till 50 procent. I Europa och Asien orsakar hantavirus i stället ofta hemorragisk feber med njursyndrom, HFRS.
– Om det handlar om Andes hantavirus är dödligheten av en sådan infektion mycket högre, 30–40 procent, jämfört med mindre än 0,5 procent för sorkfeber i Sverige, säger Åke Lundkvist.
– De hantavirusvarianter som förekommer i Amerika kan orsaka svår påverkan på lungfunktionen och är betydligt farligare för patienter, säger Ali Mirazimi.
Benjamin Nilsson-Payant gör samma skillnad.
– Sorkfeber är en mycket mild version av hantavirusassocierad sjukdom, som huvudsakligen manifesterar sig genom feber, buksmärtor och i svåra fall njursvikt. Dödligheten är mycket låg, mindre än 1 procent. Däremot orsakar Andesviruset en mycket mer aggressiv sjukdom som är starkt kopplad till andnöd och andningssvikt, vilket ofta leder till multiorgansvikt och död i cirka 50 procent av fallen, säger han.
Finns hantavirus i Sverige?
Ja, men inte samma variant som kopplas till utbrottet på Hondius.
Folkhälsomyndigheten skriver att det i Sverige bara förekommer puumalavirus, som orsakar sorkfeber.
– Hantavirusutbrott förekommer i Sverige, men det rör sig då om de hantavirusvarianter som finns naturligt i Sverige och Europa, vilka generellt inte är lika farliga som vissa av de varianter som förekommer i Amerika, säger Ali Mirazimi.
Han bedömer att risken för att just den virusvariant som kopplas till fartyget skulle spridas i Sverige är mycket låg.
Är hantavirus samma sak som sorkfeber?
Sorkfeber är en sjukdom som orsakas av en särskild variant av hantavirus: puumalavirus. Det är den variant som finns i Sverige.
– Den svenska sorkfebern orsakas av en släkting till Andesviruset, kallad Puumalavirus, som finns naturligt hos sorkar i Sverige och stora delar av Nord- och Centraleuropa, säger Benjamin Nilsson-Payant.
Folkhälsomyndigheten skriver att dödligheten varierar kraftigt mellan olika hantavirus. För sorkfeber anges dödligheten till mindre än 0,5 procent, medan HPS, som kan orsakas av bland annat Andesvirus, anges ha en dödlighet på omkring 40 procent.
Finns det vaccin mot hantavirus?
Nej, det finns inget vaccin mot hantavirus, enligt Folkhälsomyndigheten. WHO skriver också att det saknas licensierad specifik antiviral behandling eller vaccin mot hantavirusinfektion.
Är hantavirus en ny pandemi?
Experterna bedömer inte att det här är början på en ny pandemi.
WHO bedömer risken för den globala befolkningen som låg, och Folkhälsomyndigheten skriver att ECDC bedömer risken för allmänheten i EU/EES som mycket låg.
– Det är mycket osannolikt att denna incident orsakar en pandemi eftersom alla som har varit i kontakt med de smittade individerna är i karantän ombord på fartyget, säger Benjamin Nilsson-Payant.
Samtidigt tycker han att utbrottet visar varför hantavirus behöver tas på allvar.
– Det är fullt möjligt att ett liknande scenario kan inträffa i framtiden, där viruset inte identifieras lika snabbt och människor inte är i naturlig karantän som på ett kryssningsfartyg, och där kontaktspårning blir nästan omöjlig, säger han.
Han fortsätter:
– Det är ett scenario som jag tycker är särskilt skrämmande och det är därför vi måste investera mycket mer tid och resurser i att förstå sjukdomar relaterade till hantaviruset, hur viruset överförs och hur man behandlar och förebygger dessa sjukdomar.
Så skyddar du dig mot hantavirus
WHO rekommenderar bland annat att man håller hem och arbetsplatser rena, tätar öppningar där gnagare kan ta sig in, förvarar mat säkert och undviker att torrsopa eller dammsuga upp gnagarspillning.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar också att man undviker direktkontakt med gnagare, använder handskar vid hantering av döda gnagare eller gnagarspillning och är försiktig vid hantering av föremål där sorkar ofta befinner sig, till exempel ved.
Så skyddar du dig mot en person som är smittad av Andesvirus
Andesvirus är det hantavirus som är känt för att i ovanliga fall kunna smitta mellan människor. Det kräver dock i regel nära och långvarig kontakt, enligt WHO.
Folkhälsomyndigheten skriver att smitta mellan människor är mycket ovanlig för hantavirus, men att det har beskrivits för Andesvirus i Sydamerika. Överföring kan då ske vid nära kontakt med kroppsvätskor eller droppar från en smittad person, enligt myndigheten.
Det betyder att Andesvirus inte sprids på samma sätt som covid-19 eller influensa i samhället.
– Andesvirus tros överföras mellan människor via droppsmitta, men verkar kräva intensiv nära kontakt, till exempel att sitta i nära kontakt vid ett middagsbord, säger Benjamin Nilsson-Payant.
Om en person misstänks vara smittad av Andesvirus bör man därför undvika nära fysisk kontakt, inte dela glas, bestick eller andra föremål som kan ha kommit i kontakt med saliv, och kontakta vården för råd. Vid misstänkt infektion med Andesvirus bör basala hygienrutiner och skyddsåtgärder användas, enligt Folkhälsomyndigheten.
